Motivbilden saknas men anas


Kapabel att mörda hundratals människor är det endast ett fåtal som är. Mönstret som urskiljer monstret är ofta endast synligt med facit i hand. Men väl där blir ofta efterklokhetens profeter kloka.

Jag menar att man tydligt kan urskilja de som både är kapabla och faktsikt står i begrepp att gå ifrån tanke till handling. Det finns alltid tydliga avvikande drag hos en person som är i stånd att utföra ett massmord. Det är mycket sällan fråga om ett stundens infall, utan allt som oftast mycket väl genomtänkta och grundligt planerade handlingar.

Drivkrafterna handlar ofta i grunden om upplevda oförrätter, inte sällan utförda under långtid och företrädelsevist ganska lång tid tillbaka i gärningsmannens liv.

Oförätterna kan bestå av antingen en känsla av att samhället orättvist eller via missbedömningar upprepat utsatt gärningsmannen för ofördelaktiga positioner. T.e.x en känsla av att andra blir bättre behandlade, och därigenom får föredelar som uppfattas grovt orättvisa. Eller så blir man av olika orsaker rent fysiskt misshandlad och då handlar det ofta om sexuella aspekter.

Sen kan i många fall dessa underliggande drivkrafter finna sitt utlopp i extrema politiska åsikter. Väl där träffas många med liknande psykologiska mönster och då triggas en utloppsspiral i gång.

Hur långt utloppsspiralen drivs beror i stor grad på gärningsmanens förmågor och resurstillgångar. Många med detta psykologiska mönster får utlopp för sitt underliggande vrede bara genom att planera och diskutera dessa dåd. Men någon enstaka drivs så hårt av sin inre smärta och saknar ett socialt nätverk som kan ge förloppet en bromsande effekt, att utagerandet är enda vägan ut för gärningsmannen. Det kan också vara så att det uppstår en smärtsam livserfarenhet som tex svartsjuka alt en svår sorg att agera tändvätska för gärningsmannen.

Vad kan då samhället göra för att i ett tidigare stadium hitta dessa personer (Känslomässiga tryckkokare). Skulle man fråga en någorlunda närstående, till en person som utfört ett massmord skulle med största säkerhet få en ganska entydig bild.

Vi skulle hitta en person som omgivning skulle beskriva som antingen överdrivet charmig och smart, eller den direkta motsatsen dvs enstörig och udda alt avvikande. Men jag lovar att ingen i den närmsta kretsen blir direkt förvånade över vad personen i fråga har gjort.

Varför denna slutsats. Jo, de inre spänningarna kan inte släppas ut i vanliga sociala sammahang för då skulle den hemska sanningen beskådas (Däremot har nog de närstående vid något tillfälle upplevt någon form av avvikande beteende). Då skulle det hemska mörka direkt förskjuta individen åt de vita lokalerna med de vita rockarnas män.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: