Grundtrygghet med människan i focus


I mina inlägg under våren/sommarn 2011 har jag ibland valt att ta upp funderingar kring vår grundläggande sociala trygghet och välfärd. Av någon orsak har detta ämne per automatik blivit ett slagträ i den politiska debatten, för landets vänster orienterade partier.

För mig är detta ett ganska stort frågetecken. Historiskt finns inget som tydligt talar för att landets vänsterkrafter är speciellt duktiga på social välfärd. Att man byggt upp en retorik i ämnet som sas har de svaga och utsatta i samhället som målgrupp är ju en sak, men verkligen talar ett annat språk.

Vi lever idag i ett system som i stora drag skapade under 1900 talets början och mitt. Under denna tid styrdes Sverige av vänstervindar. Vi har fått uppleva reformer inom vård, skola och omsorg som i sitt grundutförande hämtat inspiration från den kommunistiska grundläran.

Alla som tror sig veta vad det innebär har lagt sin röst åt vänster i alla val under 1990 talet och fram till idag.

Personligen är jag en stor förespråkare för social service i alla dess former. Men humanisten inom mig väcker känslor av osäkerhet och frågor.

Vi människor är av naturen skapande fria individer. Är det bra att skapa ett samhälle där inte beaktar personliga egenheter, där själen inte får svängrum. Rent filosofiskt har jag problem att offra individen för befolkningsmassans högre ändamål.

Min ultimata välfärd är enligt modellen välfärd på individens villkor, inte utifrån massan eller något statistiskt medelvärdes beräkning.

Jag har fått mängder med reaktioner från personer som upplever vardagens avigsidor. Sjukdom och personlig olycka driver människor hårt i dagens samhälle. Man upplever att myndigheter och politiker ignorerar deras behov.

Vi moderater har (Ibland oförtjänt, ibland förtjänt) anklagats för att vara arroganta och inte lyssna. Men jag tror personligen att det beror på att vi vill skapa ett samhälle där alla skall ha samma personliga rättigheter till frihet och personligt utrymme. Vi vill inte skapa ett samhälle med a och b – lag. Vi tror på individen och dennes förmåga oavsett hur begränsad den kan tyckas vara, så är alla individer med sin självklara rätt till social grundtrygghet utifrån sina egna unika förutsättningar.

Det som skiljer vänster och höger retorik är ärlighet. Vi tar individen/människans behov på allvar, medans vänster retoriken är propagandist uppbyggd för att fånga utsatta personers intresse.

I ett tidsperspektiv erbjuder borgerlig/höger politik bättre välfärd. Orsaken är att vi inte styrs av ideologi, utan av människor behov. Vi moderater har skapat ett politiskt initiativ kallat arbetslinjen/jobblinjen, den kunde lika gärna ha kallats livslinjen eller människolinjen.

Här skapas förutsättningar för liv, tillfredställelse och solidaritet utifrån individens förutsättningar.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: