Tomten – Dåtidens samvete


Historia ligger mig varmt om hjärtat. I tider av Jul, känns det kanske rätt att sätta Julens röda gubbe under lupp. Håkan Juholt, Stefan Löfvén och Jonas Sjöstedt kan andas ut. Jag har tänkt mig en annan röd gubbe. Nämligen Tomten. Som för den delen inte alls var röd och grann för si så där 200 år sedan.

Den tidens Tomte var inte alls glad och snäll. Han var ett riktigt sattyg. Han ställde till det för och bråkade med bönder, och folk i allmänhet som inte riktigt tog hand om sina liv och göromål. Gick något snett så berodde det på att man inte gjort sig vän med Tomten. Dog kalven direkt efter kalvning, så var det bonden som inte kom överens med Tomten, sades det. Hade man en lat och ovillig dräng så gjorde man bäst att göra sig vän Tomten. Eller kanske sitt samvete. Kanske var drängens ovilja kopplat till att han inte blev väl behandlad ed. Uttrycket ”Tomtar på loftet” används idag om en person som inte rikigt verkar vara av sunda mentala vätskor. Förr ansågs att en sådan person nog borde göra sig vän med Tomtarna på loftet. Eller möjligtvis sitt samvete.

En intressant spaning vad gäller Tomten, är att dagens kommersiella Tomte och dåtidens elaka bestraffande Tomte, nog egentligen har samma syfte. Bara det att straffskalan idag lutar lite mera  åt det liberala hållet.

Jag vill mena att Tomten egentligen är en metafor för vårt samvete. När fadern i familjen för 200 år sedan på julafton, skulle gå ut med gröt till Tomten, var det egentligen något helt annat som avsågs. Han skulle då fundera över sitt beteende och handlande. Han skulle där ute i den mörka Julnatten möta sitt samvete. Traditionen är högst levande även idag, men i en annan skepnad. Nu heter det att mannen i familjen skall gå ut och köpa kvällstidningen. I tider av jämställdhet bör såklart även kvinnan i familjen göra en dito resa in i sitt samvete.

Jag har tidigare pratat om att våra tidigare samhällsmodeller lade mycket stor vikt vid folkmoral. Domstolar kunde fram till 1800 talet, förkunna domar med inslag av folkmoral, långt utanför Juridiken. Men folkmoralen hade även sina egna uttryck när det kommer till området dåligt samvete. Städerna klarade sig genom en ganska så hyfsad informationsspridning. Kyrkorna var där mycket mera aktiva och gav syndernas förlåtelse, på ett mera effektivt sätt. Men på landsbygden fick man hitta andra vägar. Tomten var ett hyfsat effektivt sätt att låta människor kontfronteras med sitt samvete. Straffet som utdelades när någon bröt mot sitt samvete, var av Tomten och själen utmätt, och en mycket noggrant spridd kunskap.

Även dagens Tomte har inslag av att vara straffande och dömande, om man inte riktigt gjort upp med sitt samvete. Finns här några snälla barn? Frasen har blivit tolkad så som att om du gjort något dåligt, så skall man inte få eller får ett mindre antal Julkappar. Därför sitter alla barn som nytända ljus på Julafton. Men frågan är inte retorisk. Den vänder sig till själen. Frågan borde ställts så här i stället. Har du bett om förlåtelse för alla dina synder? När Julklappen överlämnas så säger man, tack Tomten. Men det är inte presenten man tackar för. Det är syndernas förlåtelse som överlämnas och mottages med ett, Tack Tomten.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: