Valfrihet skapar förutsättningar


Det fria valet är tydligen ett problem bland landets vänsterpolitiker. Att en människa av egen kraft tar ett beslut och genomför det, är en dödssynd i vänsterkrafternas Bibel.  Enligt god vänstertradition så tas alla beslut ovanför den lilla människans huvud.  Inte skall en vanlig dödlig går runt och fatta viktiga beslut som berör dennas egna liv.  Det finns en maktelit som står för tänkandet. I vänstersamhället skall den lilla gråa människan minsann bara vara tacksam, glad och nöjd och verkställa tagna beslut från överheten.

Jag vill mena att det fria valet är en grundförutsättning för livet i sig själv. Det är så allt en gång i grunden är skapat. Slumpmässigt söker livet nya vägar. Ibland går det inte så bra. Då gäller det att vara beredd på att ändra väg och komma igång med att slicka såren så fort det bara går. I bland hittar verkligen livet en väg som leder till framgång.

Alternativet till valfrihet som presenteras av vänsterkrafterna är det som evolutionen tog död på redan i idéstadiet, nämligen planekonomi o d. Man ville på alla sätt sätta sig över allt levande. Utan minsta lilla inkänning, ödmjukhet, förståelse eller finkänslighet gav man sig med kommunismens hjälp i kast med att försöka sig på att hejda evolutionen.  Alla vet vad som händer när man försöker sig på att ta Guds plats.

För att nu inte försvinna in i teologiska grubblerier, tänkte jag ta mig an ett fall där den lilla människan är inblandad. Jag tänker mig personen och läroverksägaren Jan Walther. Ägare till Waltherskolorna. Här har vi ett exempel som mycket väl speglar vänsterretorikens galenskap och inhumana syn på livet.

Genom att bygga en historia med värdeord som ”konkurs” och ”stora vinster” bygger man en retorik som skuldbelägger det fria mänskliga valet. Man skuldbelägger även Jan Walther som antagligen kämpar med näbbar och klor för att kunna driva sin skolverksamhet.  Att han bygger upp en företagsstuktur där man väger in alla tänkbara scenarier är för mig en självklarhet. Jag skulle t.o.m. kunna stäcka mig så långt som att det vore oaktsamt att driva alla dessa skolor under ett företagskoncept.

Att inte Jan Walther använder sig av Robin Hood-modellen tar jag som ett friskhetstecken. Har men verksamheter som går bra och är vinstbärande, så skall man snarare odla det som är bra, än att försöka mjölka ut det goda. Så snart som det bara är möjligt skall man se till att de förlustbringande verksamheterna, inte äventyrar det som är bra och livskraftigt. Vad jag kan förstå så handlade det om en mindre skara ungdomar som blev tvungna att byta skola beroende på konkursen. Upprinnelsen till konkursen var att 20-25 elever valde att lämna den skola som Jan Walther försatta i konkurs. Övriga skolor som drivs av Jan Walther är på detta sätt säkrade och fortfarande vinstbärande.

Jag tycker verkligen att denna debatt verkligen sätter ljuset på skillnader i ideologier. Med en vänstermodell så skulle man antagligen gått in med skatte- medel för att rädda den konkurshotade skolan. Bara för att rädda skolan. Inte för att man var nyfiken på vad som kan varit orsaken till konkursen. En konkurs har alltid sin orsaker. I de allra flesta fall kan man inte väcka ett företag som varit på randen till konkurs. Sen haglar det motsättningar ur vänsterretoriken. Om ett företag går med vinst så är det fel, går det i konkurs så är även det ett fel. För att ett företag skall drivas på ett betryggande sätt. Ge sina finansiärer avkastning på satsat kapital, så behöver ett företag gå med en vinstmarginal helst över 10%. Det där med att ge utdelning till aktieägarna är ett annat område som misshandlat av vänsterkrafterna. Alla människor som någon gång i sitt liv köpt en aktie eller möjligtvis lånat ut en 1000 lapp till en granne som gjort en investering, vet vad jag pratar om.

Det som är intressant är kanske att grannen kan betala tillbaka och att aktien stiger i värde. Men jag tänker mig en annan situation.  Jag tänker mig det som får oss att fortsätta köpa aktier, det som gör att vi kanske lånar ut ytterligare en 1000 lapp till grannen i sina vilda företagsprojekt. Är det någon som är nyfiken på hur det går i ett företag så är det de som sätter in pengar. Det är här vi har grundstommen i Svenskt företagande.

Hade de som satsat pengar i Jan Walthers skolprojekt sett att verksamheten burit vinst, hade de säkert satsat en krona för att rädda projektet. Nu gjordes inte detta. En fråga som i och med att den ställs, också med ganska så stor säkerhet även bär på svaret. Valfriheten gör att Jan Walther fattar det enda och minst smärtsamma beslutet att försätta skolan i konkurs. En konkurs som skapar förutsättningar för de delar av verksamheten som är sunda och vinstbärande. Delar som åtnjuter fortsatt förtroende från de som sätter in kapital. Aktieägarnas förtroende är som en företagets livsförsäkring. Aktieutdelning är som att betala en försäkringspremie för företagets överlevnad.

2 svar

  1. Valfrihet för dig är när elever inte kan gå i skola då de sätts i konkurs av skattediande parasiter.

  2. Filippa Reinfeldts framfart i valfrihetens namn börjar nu sätta sina spår. Stockholms läns landstings kreditbetyg är i farozonen då Filippas styre blir allt mer kostsamt.

    Spanien, Italien, Grekland, Stockholms läns landsting, Filippa Reinfeldt…

    http://www.di.se/artiklar/2013/3/5/landstingets-kreditbetyg-i-farozonen/

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: