Drömmen om midsommar 2013


Midsommar står för dörren. Tiden då det är som ljusast, dock inte alltid som varmast. För att ta till lite pragmatism så är nog midsommar en ganska så regnsäker period. Men lik väl är förväntningarna enorma om en solig och varm midsommar. Det är lite som om förväntningen slår själva eventet midsommar i sig. Själva sinnesbilden alla går och bär på gällande midsommar, är kanske minst lika stor som själva firandet på den stora dagen. Jag menar, det kan verkligen inte vara maten om lockar. Sill och potatis med en klar snaps och ljummen öl är kanske inte vad som innefattar en prunkande midsommardröm.  Maten på midsommar är lite av vad jag kallar nödkost. Under tider av svält i detta land åt vi sill och potatis, som vi sköljde ner med en snaps i förhoppning om att inte bli allt för mycket matförgiftade. Kanske var det även så att spriten skulle få oss att glömma allt det tråkiga som pågick.

Då jag går och bär på två mycket stora intressen, där det ena är historia och det andra filosofi vill jag lägga båda dessa vinklar på det där med midsommar.

Att det är ljuset och fruktbarheten som firas vid midsommar har kanske ingen missat. Men varför äter vi sill och potatis och dricker rent brännvin till detta?

Exakt hur gammal denna tradition är vet jag inte. Men enligt gammal bondetradition tog man det sista som fanns kvar från vinterns matlager och gjorde en fest av allt. Det behövs inte mycket fantasi för att förstå att det enda som fanns kvar var den inlagda sillen. Allt annat i matväg borde rimligtvis vara så pass dåligt att det inte gick att äta. Att det blev ny/färskpotatis är kanske inte heller så konstigt. Man hade helt enkelt ingen annan råd än att plocka upp potatis i det skick de var. Det var så ny/färskpotatisen uppfanns. Sen kryddade man allt detta med sur grädde (Gräddfil) och tillsatte gräslök för att ta bort de värsta bismaken från den lätt härskna sillen. Det är lätt att förstå att man intog rikligt med brännvin under dessa s.k. midsommarfestligheter.

En filosofisk vinkel var också utlovad. En fest som alla går och längtar efter i månader där alla vet att maten kanske inte är den allra bästa (Kanske möjligtvis den sämsta tänkbara) har kanske något annat som lockar. Även de som i bondesamhället anordnade dessa festligheter hade en baktanke med den minst sagt spartanska maten och den rikligt tillagna mängden brännvin. Att stora mängder brännvin är lockande för många, förtar inte det jag skall komma till. Det handlar såklart om avlandet av barn.

Under långa ljusa nätter fanns gott om tid för avlande av nya människor.  En idealisk tid att bli gravid. Höggraviditeten infaller då vindertid (Nov, dec Jan) när man har som minst att göra på gården. Samtidigt har den nyblivna modern god tid på sig att återhämta ful arbetsförmåga inför sådd och slåtter. Även det nyfödda barnet blir lättare att ta hand om då babyfasen infinner sig under den varmaste och ljusaste tiden på året. Sannolikt är det även bra för barnets utveckling att få sin första tid i livet då det är varmt och ljust.

I dag behöver vi inte tänka på allt detta. Men faktum är att mycket i dagens samhälle är rester från detta urgamla s.k. bondesamhälletänk. Mycket av det vi gör och tänker idag är rester från det förgångna. Då fanns en förklaring som mycket väl gick att relatera till. Det var av vikt att vara försiktig när det dök upp en främling i granskapet. Det var viktigt att ha så pass mycket mjöl/mat att vintern skulle gå att överleva, även så att det räckte till sådden efterkommande år etc. Relationer mellan man och kvinna var utformade från ett praktiskt perspektiv.

Idag är dessa frågor upplyfta under rubriker som heter främlingsfientlighet, fördelningspolitik, ekonomisk politik och jämställdhet/genus. Idag har vi samma frågor. Men min utgångspunkt är att vi inte relaterar till dessa frågor utifrån den verklighet vi idag lever i. Frågorna låter sig styras av ideal en bit över den praktiska vardag de är satta att verka i.

Vad vill jag nu ha sagt med  allt detta. För med än 100 år sedan dog den sista resten av bondesamhället. Vi lever idag i mångfaldens och välfärdens Sverige. Kanske är det så att Sverige på många sätt är ett föregångsland. Då behöver vi också vara det land som är först med att ta klivet fullt ut i den nya tiden.

Vi måste bygga samhället på ett sätt som verkligen tjänar alla. På ett sätt som underbygger och förstärker mångfalden. Ser till att manligt och kvinnligt har samma förutsättningar. Ser över fördelningspolitiken på ett sätt som verkligen gynnar alla. Så allt alla både vill och kan vara med och bygga samhället. Bygger upp en ekonomi som underbygger detta tänk. Jag menar att en bättre balansstyrning behövs när det kommer in på kreditsidan av ekonomin.  Allt detta är absolut inget nytt. Här har vi utmaningarna inför framtiden.

Allt detta bara för att jag under ett infall av midsommaryrsel blev bländad av solen…

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: