Det Lundsbergska samhällsperspektivtet


Jämlikhet, broderskap och solidaritet. Slagord som byggde upp landets arbetarrörelse. På något sätt känns det som ordet ”Slagord” kan ha dubbelbetydelse i detta sammanhang. När man betänker det som hänt på skolor som te x Lundsberg i århundraden och jämför den kamp som landets arbetarrörelse utkämpat under ungefär samma tidsperiod, vaknar igenkännandets känslor till liv. Betänker man att Lundsberg fostrat landets överklass under pennalismens blåslampa, så har på andra sidan en arbetarklass vuxit fram under vackra slagord som Jämlikhet, broderskap och solidaritet.

Slagord på båda sidor med diametralt motsatt betydelse.  Man kan på goda grunder påstå att alla mynt verkligen har två sidor.

Jag vill nu försöka att ge mig in i ett litet tankeexperiment. Vi tänker oss de tiden när Sveriges arbetarrörelse väcks till liv. Låt säga att vi befinner oss i Ådalen den 14 maj 1931. På något sätt upplever jag denna tidpunkt som det slutgiltiga startskottet i dubbel bemärkelse för landets arbetarrörelse.  Unga män och kvinnor slåss för sina rättigheter på arbetsmarknaden. En välbehövlig kamp då många levde enormt knapert under dessa tider. Under parollen Jämlikhet, broderskap och solidaritet slåss nu alla i Ådalen för ett bättre och rättvisare samhälle.

Ungefär samtidigt skrivs den då tretton årige August Ankarstjärna in på Lundsbergs internat skola. Under större delen av sitt liv har han vuxit upp med sin mamma och barnflicka. Då hans far är general vid infanteriet och av den anledningen nästan aldrig hemma, har den lille August bara sett sin Pappa vid stora högtider och vid en av sina tretton födelsedagar. Det råder absolut ingen nöd på den lille August ur ett materiellt perspektiv. Men idag står lille August och vinkar farväl åt sin barnflicka, som hastar över gårdsplanen framför Lundsbergs huvudingång. Han ser hur hon kliver in i en svart taxi och försvinner i ett rökmoln av damm.

Här stannar vi tiden för ett ögonblick och begrundar det som är på väg att hända. Man får lätt känslan av att här handlar det om att välja mellan pest eller kolera. En av sidorna har åtminstone ett någorlunda fritt val. Men lille August tror att han skall gå på internat som hans pappa bestämt. Men i själva verket vet han inte ett dyft om vad som väntar honom. Han har idag inte en aning om vad som skall hända med honom. Att det i själva verket kommer att handla om 6 år av pennalism för honom, är han än så länge ovetandes om.

Mitt tankeexperiment går ut på hur en kämpande arbetare i Ådalen skulle reagera om han fick höra talas om det öde som väntar lille August Ankarstjärna. Sannolikt skulle den kämpande arbetaren i Ådalen bara spotta på marken, säga ett skällsord och gå vidare. För ur ett strikt materiellt perspektiv skulle arbetaren uppfatta det som händer. Han skulle inte ta till sig och betänka den unge August som en människa, ett litet barn, utan som en blivande förtryckare. Men någonstans i djupet av hjärtat tror jag att han blir påverkad. Jag tror verkligen att barn som far illa påverkar oss alla.

Kanske var det så att flydda tider behövde pennalism för att få människor på höga positioner i samhället att fungera. Svarat på frågan kan vi tyvärr aldrig ta del av. För flydda tider är just flydda tider.  Men idag känns det verklighetsfrånvänt och konstigt, för att inte säga bisarrt.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: