En skola för kunskap, med kompetens


Att den Svenska skolan står inför förändringar på alla områden, kan knappas någon enda människa lyckats undvika. Oavsett om man har ett barn i skolåldern eller ej. Ideologisk har rallarsvingarna i debatten ställt frågan om privat eller offentlig, är den bästa vägen framåt för den Svenska skolan.

Ett parti till vänster driver te x en kampanj under namnet ”Mindre klasser – Mera kunskap”.

Jag kan verkligen inte sluta att förundras, när det kommer till skoldebatten i Sverige. Det är märkligt hur svårt man har att träffa de punkter som verkligen är viktiga, när det kommer till att skapa en värdig skola och skolgång för de ungdomar som förlägger sin vardag däruti.

Vill man kraftigt förenkla och generalisera, kan man göra alla politiska frågor till att handla om medel och resurser. Det jag bl. a lärt mig av livet, är att det sällan är de värden som verkligen betyder något för oss människor som är speciellt kostsamma. Att bedriva en verksamhet framgångsrikt, kan bara till en viss gräns hanteras med resurser och kontanta medel. I många fall är det kanske så att resurser och kontanta medel bara utgör en grundförutsättning i en verksamhet. När det sen kommer till att bedöma den verkliga effekten, hur en organisation utvecklat sig, visar det sig inte allt för sällan att medel och resurser bara haft en marginell inverkan på hur verksamheten utvecklats.

De verkliga värdena står att hämta i den kunskap, engagemang, sociala kontaktnät och positiva erfarenheter som byggts upp under resans gång. Effekter som man bara bitvis och fragmentariskt kan styra med resurser och kontanta medel.

Ser man på den Svenska skolan ur ett 15 år perspektiv bakåt i tiden, så är det inte svårt att analysera vad som hänt. Orsak och verkan. Dagens skola och de historiska beslut som skapat det som vi idag kallar den Svenska skolan, har anmärkningsvärt många brister och direkta felaktigheter. Jag kan i många avseenden lägga mycket av det ansvar som grundläger allt detta i knäet på en enda person, och det handlar då om potentaten Göran Persson.

Utan att gå in i detalj (Vilket minst skulle kräva åtminstone 5000 ord) så hittar jag en rubrik att sätt på den argumentation som Göran Persson ofta använder när han som skolminister var med och utformade den skola vi idag ser effekterna utav. Orden är resurser eller möjligtvis bristande resurser.

Sådana ord som rimligtvis borde vara vägledande i en skoldebatt är kanske komptens och kunskap. Vilken kompetens förväntar vi oss alla att de lärare och skolledare har, som är aktiva i den skola där vi vill sätta våra barn. Hur ser den pedagogiska grundläggande kunskapen och ideologin ut vid den skola där jag skall placera mina barn.

I alla andra branscher ställer vi krav. I alla andra branscher ställer vi de rätta frågorna. Men när det kommer till skolan och våra barns lärande räcker det tydligen med att ställa krav på att få tillgång till goda resurser. Lämnar man sin bil till en verkstad, vill man såklart veta om bilmekanikerna kan sina saker. Man vill inte först vet exakt vilka resurser som denne mekaniker har till sitt förfogande. Jag har sagt det tidigare och säger det igen. Resurser är en verksamhets grundförutsättning. Relationen mellan resurser och det resultat som verksamheten presterar är av marginell alt ringa art.

Tittar man på en ekonomisk resultatredovisning, är det inte huvudsakligen resultatet av satsade kronor och ören vi ser. Man vill kanske gärna tolka det så. Men sanningen är att det vi ser är resultatet av verksamhetens samlade kompetens, kunskap, förmåga och initiativ som grundlägger det ekonomiska resultatet.

Det kan kanske t.o.m. vara så att grundförutsättningarna i form av resurser inte alls spelar någon roll, i annat fall än att man har tak över huvudet, lön till personal, papper och pennor samt läromedel, när det kommer till vad som är viktigt för en skola. Det som sen är helt avgörande är den kompetans, kunskap, förmåga och initiativ som verksamhetens förmår att uppbringa.

Bara som en sådan sak att lära barn att läsa. Hur svårt kan det vara säger säkert många. Visst är det säkert så. Men vad som verkligen är intressant är inte bara att de pedagogiska redskapen finns och är tillgängliga, det gäller även att redskapens brukare besitter kunskap att på rätt sätt använda dem och att de används i rätt tid. En bra skoldebatt skulle i mitt förmenande handla om hur pedagogikens grundläggande hantverk kommer i dagen på bästa tänkbara sätt. Det skulle på all önskvärt sätt verkligen höja pedagogens ställning i samhället. Det är lätt att förstå och se en skicklig snickare svinga med sin såg och hammare. Men hur ser det ut när pedagogen rafsar i verktygslådan efter sina verktyg. Hur tänker och agerar pedagogen när han/hon närmar sig utmaningen i form av en elev med läs och skriv svårigheter. Vilka verktyg står till buds?

Utmaningen är solklar. Utmaningen består i att höja den Svenska skolan inte bara ett snäpp, utan fler snäpp. Då måste det också till en värdig skoldebatt. Frågor måste lyftas som verkligen inverkar på skolans arbete. Jag tror personligen inte att skolans utmaningar består av bristande resurser ur strikt ekonomiskt perspektiv. Jag tror mycket mer på att utmaningen vilar i pedagogikens händer. En tydligare skrivning som lyfter upp pedagogikens självklara hantverk, är kanske nästa steg i den fortsatta utvecklingen av den Svenska skolan.

8 svar

  1. Så frågan är: Har skolan blivit bättre under major Björklunds ledning?
    Alla siffror visar på att det faktiskt blivit sämre.

    • Hej Peter
      Stora skutor tar lång tid att vända. Speciellt om det visar sig att de kommit ordentligt ur kurs.

      Mycket av mitt inlägg handlar om de fortsatta utmaningar som skolan står inför. Jag har tittat lite närmare på saken, och det visar sig att den Svenska skolan framför allt är sämre än likvärdiga länders skolor, när det kommer årskurs 1-3. De svenska barnen lär sig läsa och skriva mycket senare än i te x Danmark. Jag inbillar mig att det har med en Svenska lärarutbildningen att göra. Ämnet pedagogik ingår bara där med ca 20 poäng. Många av Sveriges lärare är helt enkelt inte utrustade med en tillräckligt välfylld verktygslåda när det kommer till detta ämne. Här har vi en stor utmaning att bemöta. Sen tror jag faktiskt att Sveriges elever lider lite av detta faktum under hela sin skoltid. Läsförmåga och läsförståelse är enormt viktigt och spelar såklart stor roll även vid inlärning av andra ämnen.

      Hälsningar
      Roger Södervall

      • Sant är att stora skutor tar lång tid att vända. Major Björklund har snart haft 8 år på sig. Möjligen har han vänt den så mycket att skolan nu åker bakåt. Alla siffror pekar som bekant på det. Jag tror inte väljarna är så jätteimponerade av Björklund faktiskt…

      • Hej Peter
        Nu var det väl så att den första skolreformen i Alliansens regi trädde i kraft hösten 2009. De första resultaten från detta arbete bör vi kunna se 2015. Så du får ge dig till tåls ytterligare några år. Men den som väntar på något gott, väntar som bekant inte för länge…

        Hälsningar
        Roger Södervall

  2. Alliansen vill höja lönerna för bra lärare. Vill man då sänka lönerna för sämre lärare? Det vore logiskt.

    • Hej Fredrik
      Är det något som skall höjas så är det lönerna och statusen för alla lärare i Sverige. Det finns verkligen ett enormt behov av lärarkompetens i dagens Sverige. Mitt inlägg bygger på att jag vill lyfta fram hantverket med att vara lärare. Att belysa det enormt fina med att vara en mycket skicklig pedagog. Kanske är det så att värdet en skicklig pedagog förmedlar till samhället, är något av de absolut största värden som ett samhälle överhuvudtaget kan uppbringa.

      Betänker man att vi har en vanlig lärare i en vanlig skolklass, som kanske innehåller 22 elever. Räknar man att en människa i snitt betalar in ca 75 000 kr om året i skatt. Först och främst har vi då alltså 75 000 gånger 22 vilket blir 1 650 000 kr. Ser man rakt över könsgränserna blir snitt åldern ca 73 år för en medelsvensson. Nu är det såklart så att man inte under hela livet betalar lika mycket i skatt. Men beroende på att många betala in 4-5 gånger så mycket skatt, så blir faktiskt snittet över ett liv ca 75 000 kr per invånare och år.
      Det gör att varje år förvaltar en lärare ett värde på ca 120 000 000 kronor. Betänker man sen att en lärare kanske är yrkesaktiv i ca 40 år, så handlar det om gigantiska summor. Jag vill verkligen lyfta behovet av högre lärarlöner i förhållande till det värde som både förvaltas och förmedlas in i framtiden. Det finns inte många yrkeskategorier som hantera större värden än en lärare i dagens samhälle ur detta perspektiv.

      Hälsningar
      Roger Södervall

      • Alliansen vill höja lönerna för bra lärare. Vill man då sänka lönerna för sämre lärare? Det vore logiskt.

        Jag får ta om det eftersom du inte svarade på det jag frågade om…

      • Hej Fredrik!
        Lönesättning för utbildade lärare är en fråga för facket alt lokala löneförhandlingar. Det är inget som hör hemma i utbildningspolitiken. Det utbildningspolitiken kan se till är att statusen och kompetensen för utbildade lärare är på högsta tänkbara nivå utifrån rådande omständigheter.

        Hälsningar
        Roger Södervall

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: