Värk-samheten


Hundratusentals Svenskar har dagliga smärtor och värk, smärta i leder och muskler. Många gånger oförklarligt och svårdiagnostiserat. Reaktioner som de drabbade ofta möter är bl. a misstroende och ifrågasättande. Man blir hel enkelt inte tagen på sitt ord. Läkare och byråkrater utgår i från att den som är drabbad av svårdiagnostiserad värk och smärta är en simulant.

Min första tanke är att allt detta är en rest från flydda tider. Tider då det verkligen lönade sig att ha lite extra ont här och var i kroppen. En mycket populär värk under sista delen av 1900 talet var ryggont. Hur mång fick inte förtidspension för ryggproblem under 1990 talet? Jag skulle kunna säga att det rör sig om hundratusentals människor. Har man ett bidragssystem som gör det lönsamt att ha verk och ont i kroppen, kan vissa kanske känna att det kvittar om man ständigt går med verk och att försöka hitta en lösning på att komma ur sin värk och smärta.

Nu tänkte jag inte gräva ner mig i bidragssystemens vara eller inte vara. Nu råder det andra tider. Nu är Sverige behäftat med en borgerlig jobblinje. Idag är de ställt utom alla tvivel att det verkligen lönar sig att vara aktiv och jobba. Den ekonomiska politiken gynnar verkligen de som är beredda att ta och jobba. Men det gör inte per automatik att de som verkligen har ett jobb också blir av med en eventuell smärta och verk i kroppen.

Har man läst min blogg, så har man säkert inte kunnat undvika att det där med Sveriges utanförskap är något som jag verkligen brinner för.

Det är fakta att ca 14% av Sveriges befolkning mellan 16 0ch 65 befinner sig i ett utanförskap.  Omräknat i siffror handlar det om ca 800 000 människor av kött och blod. Man beräknar att ca en halv miljon människor i denna ålderskategori idag, går omkring med ständig smärta och värk.

Min tro är att det i själva verket handlar om fler än så.  Det är inte avlägset att tänka sig, att det där med att gå om kring med ständig smärta och värk kan vara en inkörsport till ett begynnande utanförskap. Med tanke på omfattningen av människor som går omkring med ständig smärta och värk, kan man på goda grunder säga att detta handlar om en folkrörelse. Om man genomlyste och letade efter andelen arbetslösa i denna grupp skulle säkerligen resultatet vara nedslående.

Återigen, Sverige har en borgerlig jobblinje. Men på andra sidan har vi en stor grupp som säkert vill vara med och bygga samhället med beroende på ständig smärta och verk är man förhindrad. Jag tänker så här. Arbetsförmedlingen klarar inte av att omsätta sina anslag. För ovanlighetens skall jag nu inte linda in mig i ideologiska hänseenden, utan prata rakt ut från hjärtat.

Med tanke på att det rör sig om ganska så stora medel som arbetsförmedlingen årligen återsänder till staten. Jag skulle kunna tänka att men skulle bygga ut en avdelning som lyder under arbetsförmedlingen, som skulle kunna fungera som en katalysator åt den som är drabbade av värk och smärta. Vara en direkt länk mellan vården, sjukförsäkringen, a-kassan och den drabbade individen.  Det övergripande arbetsnamnet skulle mycket väl kunna vara Värk-samheten. Här skall alla kunna vända sig som har värk och smärt. Bli trodda, hjälpta och vägledda. Hitta de rätta vårdvägarna, som ju faktiskt idag är ganska så många.

Jag ser två stora vinster. Delvis blir den som i närtid drabbas av smärta och värk snabbt omhändetagen. Sen har de kategorier som under längre tider dragits med smärta och värk satta under ett annat focus. Resurser kan riktas på ett annat sätt. Självklart skall det även vara möjligt att starta en Värk-samhet i privat regi om så önskas. Men modellen skall kanske utformas under överinseende av arbetsförmedlingens personal.

Jobblinjen kräver nya tag för att hitta ny energi. Jag har stort förtroende för Elisabeth Svantesson, jag tror verkligen att hon kan vara den som gör skillnad. Det behövs inte bara visioner, det behövs även ibland lite djävlar anamma för att något skall hända..

3 svar

  1. Obegripligt hur Kristersson och Svantesson kan tro att sjuka ska bli friskare om man slår undan benen på dem, vilket sittande regim har gjort. Dessutom visar siffror att de sjuka inte bli friskare, utan tvärtom, sjuktalen ökar. Hur förklarar du det?

    • Hej Peter
      Nu får man nog akta sig för att prata om sjuktal som en helhet. Ökande sjukskrivningar är ofta relaterade till tidens anda. Just nu för tillfället är trenden ökande. Tittar man ett år tillbaka i tiden var utvecklingen den motsatta. Sannolikt får vi en ny bild om vi tittar ett år framåt i tiden. Trenden över tid är dock att vi har ett gott arbetsmiljöarbete i Sverige. Personligen är jag mycket imponerad av det jobb som arbetsmiljöverket utför. För mig är det en gåta att inte fler som är missnöjda med sin arbetsplats, vänder sig till arbetsmiljöverket. Där finns allt i från rehab-planer för belastning/arbetskador, till verktyg för att lösa knutar på arbetspalsen som befinner sig på det psyko-sociala området. Är du nyfiken, så gå gärna in på deras hemsida. Det finns fantastiskt mycket nyttigheter där att hämta..

      Hälsningar
      Roger Södervall

      • Men åhh…det enkla svaret varför inte ”fler är missnöjda med sin arbetsplats” är därför att så många arbetar deltid, på timmar, går på vik, inte kan/får/vågar vara med i facket etc och av den anledningen inte vågar klaga på sin arbetssituation för då får de sparken och blir av med jobbet då det finns andra ”hungriga vargar” därute. Enligt sittande regim så jagar hungriga vargar bäst, mao det ska vara en mördande konkurrens ute på arbetsmarknaden där ingen vågar slå vakt om sina rättigheter utan bara göra som den blir tillsagd.

        Humanism enligt dig…

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: