Liberalism på modern Svenska


Ny liberalism, social liberalism och marknadsliberalism är alla benämningar på liberalismens förgreningar. Men liberalismen bär på en grundläggande ideologisk kärna som sällan eller aldrig lyckas förklaras på ett alldagligt lättåtkomligt sätt. Liberalismen förknippas gärna med krav och den fria ekonomins utmaningar eller den direkta motsatsen, typ som att bara man känner sig fri så löser sig alla Världens problem.

Liberalismen skapades en gång i tiden när gamla samhällsvärderingarn förändrades och samhället krävde en friare och en mera självständig människa i slutet på 1800 talet. Men den typ av frihet som behövdes då, är inte den som samhället anno 2014 behöver.  Den typ av frihet vi behöver odla idag är i en samhällsstruktur som levererar de färdigheter som behövs för att känna sig fri i den samhällsbild vi idag har och vill bygga för framtiden. Allt speglat ur en vinkel som är hämtad ur de utmaningar moderna människor ställs inför. Ett samhälle där frihet fostrar en själständig ansvarstagande social människa kräver ett skolväsen som ser och engagerar sig i den uppväxande individen ur alla perspektiv.

Frihet växer i omgivningar som stimulerar det mänskliga initiativet och i den mänskliga kreativiteten. Här måste det alltid finnas valfrihet och strukturer för att kunna bygga välfärd och social trygghet. Men alltid med individens frihet som en självklar utgångspunkt.

Här verkar det som om missuppfattningarna samlas på hög när det kommer till ideologin liberalism. Man tolkar till exempel viljan att skapa en skola där lärare är kompententa, vet exakt vart eleverna befinner sig kunskapsmässigt som en hård och kall skola. Att betygsatta en elev i unga år som något som kan uppfattas vara orättvist. Frågan man skall ställa sig i detta fall, är vilken elev som upplever den största friheten som vuxen individ. En som tidigt fick focus på sin inlärnings utmaningar och en som slank i genom hela grundskolan utan att någon enda vuxen som såg till att eleven verkligen fick hjälp med sina utmaningar. Frihet är något som man hela tiden måste kämpa för. Samhällets roll är att understödja denna kamp på individnivå och på bästa tänkbara sätt hjälpa alla i samhället att känna största möjliga frihet som barn och som vuxna individer.

Här finns en ganska så uttalad treenighet som alltid är aktiv när frihet skall skapas. Kunskap-Kontroll-Kommunikation. Brister någon länk i denna treenighet blir det alltid friheten som får lida. Har man inte möjlighet att kommunisera blir kunskap och kontroll lidande och vice versa. Precis som ett samhälle som inte klara av att skydda friheten via dv olika kontrollera via kunskap blir följden att man måste begränsa kommunikationen (Yttrande friheten). Det är vad som ofta händer i totalitära stater, där man inte har den rätt kunskapen att utöva kontroll. Men det värsta som kan hända ett samhälle är när kunskapen inte är tillräcklig. När skolsystemet inte klara av att ge unga människor den grundläggande kunskap som behövs för att kunna börja bygga sin egen frihet som en växande människa. Ett exempel på detta är den flumskola som stöptes i Sverige av socialdemokraterna under 1990 talet. Med Göran Persson vid rodret fick vi då se en kraftfull nedmontering av det Svenska skolan. Man sänkte både löner och status för den Svenska lärarkåren. Man slutade att kontrollera de unga elevernas kunskaper. De som stod inför utmaningar fick i stort sett inte reda på dessa utmaningar förens de stod där med slutbetyget i handen.  Man skar ner på resurser och nedgraderade lärandet till en form av grå masshysteri, där lärare bliv utbrända och långtidssjukskrivna. Många elever fick inte till närmelsevis den chans i livet, de under andra omständigheter mycket väl kunnat utvecklats på ett helt annat sätt.

Det där med att vara Liberal kan alltså uppfattas på ett sätt, men kanske är det så att man måste tänka ett varv till för att fullt ut förstå det där med att vara fri. Alla vill vi nog i grund och botten känna oss fria. Men vägen till frihet och att känna sig fri är ett hårt arbete och en kamp som vi alla måste utkämpa vara och en, och tillsammans.

8 svar

  1. Vet inte om du såg Nyfiken På och Jan Björklund igår kväll.
    Anser du Björklund vara Socialliberal? Om så, på vilket sätt? Anser du Folkpartiet idag bedriva en Socialliberalistisk politik? Om så, på vilket sätt?

    • Hej Peter
      Om det nu var så att du såg inslaget och kan ställe en sådan fråga låter främmande. Missar du den poängen känns det som om du inte riktigt förstår dig på liberalismen. Han (Jan Björklund) pratade tydligt om vikten av en skola och en omgivning som verkligen bry sig om att ungdomar får en god kunskapsgrund. Även en familj som kan fostra sina barn att skapa sig en grundstomme i livet att bygga sin frihet utifrån. Behöver jag ytterligare förtydliganden?

      Hälsningar
      Roger Södervall

      • Ja jag behöver ett förtydligande. Jag anser mig själv vara Socialliberal men skulle aldrig för mitt liv kunna lägga min röst på Björklund och hans Folkparti. Denne man gör ju allt för att inskränka på min frihet.

      • Hej Peter
        Skall vi nu komma vidare får du nog beskriva din syn på liberalismen. Som jag ser det gav Jan Björklund en glasklar beskrivning av den socialliberala samhällsvisionen.
        Men en sak är ställd bortom alla rimliga tvivel och det är att den retorik du ofta framför i dina kommentarer, absolut inte är socialliberal. Du är vänster om vänster i många av dina tidigare vinklingar. Både vad det gäller din syn på frihet och den människosyn du framför. Du är absolut inte socialliberal, åtminstone inte i mina öron och ögon.

        Hälsningar
        Roger Södervall

  2. Jag ser det så, att liberlismen är dels en livsåskådning och dels en politisk ideologi, som har sin bas i livåskådningen.

    Livsåskådningen baseras på friheten och jag uppfattar att friheten skall betyda frihet från tvång. Tvånget kan komma från staten, religionen och andra institutioner, offentliga eller privata.

    Den liberala livsåskådningen är på intet sett ny. Den har alltid funnits och det finns drag i de flesta religioner av liberala idéer. Aristoteles måste väl ändå betraktas som en i en kedja långt tillbaka i tiden. Vår moderna uppfattning har sin grund i upplysningstiden och konkretiserades i de franska revolutionen med deklarationen om de medborgerliga rättigheterna och slogan: Frihet, jämlikhet och broderskap. Den frihet som formulerades då, under 1800-talet, är precis densamma som den frihet vi behöver nu och framöver.

    Den politiska liberala ideologin medför fri marknadsekonomi, alltså att fria individer utan tvång träffar ekonomiska överenskommelser till ömsesidig nytta. Detta gäller lika väl för multinationella stora och små bolag.

    Den politiska liberalismen bygger på en liten stat som håller sig till de liberala spelreglerna. Friheten har sina begränsningar och dessa måste accepteras av liberaler. Lagar måste skapas och lagar måste efterlydas. Principen för det som skall lagregleras är enkel: Du skall icke döda, Du skall icke stjäla och Du skall hålla ingägna avtal.

    Samhället skall vara fritt och friheten begränsas av den lilla staten, bärare av våldsmonopolet. Samhället skall vara fritt så att allt det som inte kräver våld skall hanteras av fria människor till ömsesidig nytta.

    Vår tid präglas av mantrat skola, vård och omsorg. Enligt min liberala uppfattning skall inget våld förknippas med skola, vård och omsorg som därigenom blir en uppgift för samhället och inte för stat (eller kommun).
    Slutsatsen av detta blir att käbblet i vår politik är onödig. Käbblet består mycket i det som kan vara uppenbart för några, nämligen att de demokratiska idealen inte skapar politiker beredda att leda skolor, inte politiker att leda sjukvård och inte politiker att vårda de gamla. Politkernas uppgift är enbart att tillse, att lagarna stämmer med principerna och efterlevs.

    Behövs kommuner? Räcker det inte med Lantmäteriet och rättsväsendet registreringar?

    Alla medborgare är politiker. Det medför en skyldighet att ha en uppfattning. Förtroendevalda skall väljas på sin moraliska styrka och oförvitlighet. De gamla grekiska stadsdemokratierna hade inga val. Alla de som var oberoende av pengar i form av belöningar, som löner etc, var skyldiga att åta sig uppgifter i statens tjänst. Aristoteles kvalade som bakant inte in eftersom han hade lön från uppgifter som lärare.

    Nu är jag visserligen amatör men trots detta har ingen professionell fått mig att vika från min ideologi.

  3. Jan Björklunds samhällsvision består i att övervaka och avlyssna allt och alla. Det är inte frihet. Det är kontroll av människor. Väldigt långt ifrån liberalism. Batongliberalism möjligtvis.

    Jan Björklunds samhällsvision är att slå undan benen på de som behöver hjälpen mest. Väldigt långt ifrån socialliberalism.

    Folkpartiet är inget idéparti längre utan ett parti som alla andra i riksdagen vars enda idé är att sitta just i riksdagen och bestämma vad folk får göra och inte får göra.

    • Hej Peter
      Tänk om man kunde få Stefan Löfvén att reagera som du. Du får gärna inspirera honom. Kan du inte köra ett litet brandtal om den sociala demokratin nu när du ändå är på gång. Tänk på alla rika knösar som utnyttjar alla stackare som sliter och plågas i sitt anletes svett. Berätta en gång för alla om det hemska kapitalets skadeverkningar. Visa din syn på vad du tycker är socialliberalism. Anslut dig sen till snedseglarnas förening. Där har du ett hedersmedlemskap att inkassera. Kanske blir du ordförande i ett och samma slag. Hälsa Mona, Göran och Håkan när du ändå är där.

      Hälsningar
      Roger Södervall

      • Vet inte riktigt vart du vill komma med din korkade kommentar.

        De kommande fyra åren lär jag få all anledning att kritisera regimen Löfvén. Skillnaderna mot för nu kommer vara väldigt små och få. Same same fast med annat ansikte och en annan färg.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: