Arbetsförädlingen


Avståndet mellan människan och arbetsmarknaden måste bli en fråga för omvärdering. Människor är arbetsmarknaden. Arbetsmarknaden är människor. Relationen är ingjuten och förseglad. Varför skall det finnas en länk som binder samman ett förhållande som är instiftat och lyckligt sedan urminnes tider.

Kontakten med arbetsmarknaden behöver inte förmedlas, den behöver förädlas. Jag har i flera olika inlägg tangerat dessa behov. Jobblinjen är fulländad först när människans fria val är i direktkontakt med arbetsmarknaden. När arbetsmarknaden direkt kan se en människas arbetsförmåga och snabbt omvandla den till en resurs som efterfrågas. Det är inte jobb som skall förmedlas, det handlar om att synliggöra männskligt initiatv, kunskap, vilja och förmåga.

Ett första steg skulle mycket väl kunna vara att outsoursa arbetsförmedlingen. Men det behövs även ett ordentligt omtag på hela ideen som sådan. Det måste vara mycket mera focus på individen. Individens initiativ som ledstjärna. Frågor som baseras på hur livet mellan ett fast jobb och den tid som består av att mänskligt initiativ berikar samhället från en position som inte innebär ett fast jobb. Mera focus på arbetsförmåga ur flera perspektiv än idag och djupare insikter i hur drivkrafter att jobba kan vara av varierande slag.

Drivkrafter att jobba kan komma ur många olika källor. Vi vet av erfarenhet att lite mer i plånboken är en positiv sådan drivkraft. Men varför stanna där? Varför stanna överhuvudtaget?

Jag menar att en del av själva närmandet till arbetsmarknaden består i att vi lämnar över att bedöma vår arbetsförmåga till andra människor. Jag menar att rätten till vår arbetsförmåga, i ett modernt samhälle hör hemma hos individen. Om ett företag hellre vill anställa en supermotiverad människa att jobba 50%, än att få en som känner sig dåligt motiverad att jobba 100%. Detta borde en modern arbetsförädling kunna lösa.

Företaget som känner sig nyfiken att prova på hur det kan vara att anställa unga människor, borde under en kortare tid får hjälp att förädla sitt arbete på ett sätt ur alla tänkbara synvinklar, så att unga motiveras med drivkrafter att söka sig vidare på arbetsmarknaden.

En arbetsförädling som är aktiv i hela processen mellan att en människa har en idé eller en dröm, och att den drömmen förverkligas hur den än kan tänkas se ut, borde rimligvis alltid vara prioritet nummer ett.

Ett svar

  1. Du kan outsourca arbetsförmedlingen hur många gånger du vill och till vem du vill men det förändrar inte faktum att varslen går som en löpeld genom Sverige. De enda som gör enorma miljardvinster är bankerna men även där ska det sparas in på människor.

    Kreditmarknaden är mättad. Skulderna enorma och i Sverige bärs skulderna upp av privatpersoner som nu i allt större utsträckning blir av med sina jobb. Reinfeldts jobblinje är bluff rakt igenom och andelen som försörjer sig med ekonomiskt bistånd i Sverige har stigit från 7,8 procent år 2006 (när Reinfeldt fick makten) till 12,3 procent 2011, enligt statistik från SCB. Således står Alliansen med den självutnämnde landsfadern Reinfeldt för en bidragslinje och inget annat. När ska du vakna Roger? Du verkar tillhöra det sovande folket du med…

    http://www.cisionwire.se/akademikerforbundet-ssr/r/resursbrist-hotar-rattssakerheten-inom-socialtjansten,c9328133

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: