Arbetarklassen i folkhemmet


Säg den som inte arbetar. Jo, den som är arbetslös. Men arbetarklassen anses alltid arbeta. Men i stort sett alla arbetar som besitter en sådan förmåga. Klassamhället är en konstruktion som lämnar övrigt att önska, oavsett vilken vinkel man väljer att beskåda ämnet utifrån.

Att arbeta för brödfödan är något som alla behöver göra. Sen väljer man att indela samhället i klasser beroende på hur mycket detta arbete omsätter i likvida medel och materiell standard. På något sätt saknas flera olika dimensioner i detta resonemang. Här handlar det om ett samhällsbygge där en folksjäl svarvas fram. Ur detta ur alla perspektiv haltande resonemang bygger man sen upp en arbetarklass och en överklass och kanske några klasser där emellan.

Så här lång klara vänsterpolitik av att bygga logiska resonemang. Men när resonemanget kommer ner på individnivå uppstår problemen. En individ kan möjligvis känna sig tillhöra en viss samhällsklass. Men i själ och sinne är individen bara en helt vanlig människa. En samhällsmedborgare i mängden.

Att vara arbetande är väl alla. Att vilja och kunna arbeta är mänskligt. Att vara förhindrad av dv olika orsaker ses som en stor utmaning, för viss så laddat, att det till och med kan betecknas som en skam.

Kryper vi ner under detta resonemang hittar vi ideologiska grunder. Synen på människan. Skall vi göra som vänsterpolitiken och spegla människa utifrån samhällklasser, eller skall vi bygga ett samhälle där individen och dennes oändliga behov av frihet är i focus.

Det fina med att leva i en demokrati är just att man kan göra detta val. Vi har vänsterpolitik, socialister, kommunister och socialdemokrater på ena sidan. Vi har Rasister, Nazister och Sverigedemokrater på den andra sidan. Men alla har det gemensamt att man har en syn på människan, där dennes frihet på något sätt måste begränsas eller beskäras för att samhället enligt deras ideologis skall kunna implementeras.

I det liberala samhället behövs inga samhällsklasser eller begränsningar av det som är mänskligt för att samhället skall fungera. Här finns bara individen och dennes oändliga möjligheter och sociala skyldigheter gentemot sina medmänniskor samt lag och rätt.

Här står individen för samhället. Individens vilja är samhällets lag utifrån demokratiska grundvärderingar. Individen så som den är skapt är det samma som samhällets samtid och framtid.

Valet 2014 bör i mycket större utsträckning handla om ideologi. De extrema höger och vänsterkrafter som idag finns i samhället behöver utsättas för hårdare offentlig press på detta område. Det är här kampen inför valet 2014 måste utspela sig. Det är verkligen tid för en ordentlig ideologisk kamp att utspela sig.  På denna arena är partier som vänsterpartiet, miljöpartiet, socialdemokraterna och Sverigedemokraterna ute på hal is. Få dem att visa sitt verkliga sinnelag. Så som de verkligen vill påverka samhället och vilka effekter det får för individen..

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: