Money, money, money!


Ett ämne som kan betyda en inköpt glass en solig söndagsförmiddag på torget i staden där man bor.  Eller ett ämne som skapar kris och försätter länder i skuldsättning och depression. Ideologiskt är pengarna intressanta för den som sticker ner näsan i politikens godispåse.

När man kokar ner pengar och mätbara värden, och förflyttar dem till en plats där dessa omsätts, hamnar vi i något diffust som i dagligt tal kallas marknaden. Varor och tjänster förvandas här till pengar och vice versa. Var finns då denna marknad. Eller är det så att vi pratar om en fiktiv plats som kan uppenbara sig var som helst där det finns människor som är beredda att köpa eller/och sälja. Väljer man att vandra tillbaka i tiden fanns det speciella markandsplatser vid stort sett alla orter i Sverige. En speciell plats centralt placerad i samhället där människor träffades och utbytte varor och tjänster.

Ideologiskt finns det här en kamp mellan Höger och Vänsterpolitik. Vänsterpolitiken säger att människor inte kan hantera och omsätta sina varor och tjänster, därför bör det finns ett samhälle som styr detta agerande, så att inget går fel och så att denna omsättning av varor och tjänster inte blir orättvist fördelad.

Högerpolitik anser att omsättningen av varor och tjänster fungerar bäst när människors uppkomna behov och fria vilja står för det som skall omsättas. Eller omskrivet rätta mun efter matsäck. Eller ytterligare ett varv, där efterfrågan och tillgång balanserar.

Under lång tid ha vi människor i Västvärlden tagit för givet att det där med välfärd är något som vi alla måste ha. I stora drag kan man säga att vi under nästan 100 år ideologiskt blandat vänster och högerpolitik. I stora drag rättat mun efter matsäck, med den lilla skillnaden att alltid tagit lite mer ur matsäcken, än vad det där funnits för att kunna mätta munnen. För att prata bildligt har vi lånat lite av våra kompisars matsäck för att själva kunna bli mätta. Problemet är att vi nu under så lång tid lånat av våra kompisar, så att de där smulorna som lånats varje år har blivit till en stor limpa av jätteformat som på något sätt måste betalas tillbaka.

Vi ser vad som händer med de kompisar (Grekland, Irland etc) som lånar för mycket och helt glömmer att tjäna egna pengar för att kunna betala tillbaka. Men vad värre är att man inte ens har en tydlig genomtänkt plan för hur dessa pengar skall förvärvas. På något sätt är det här hela vänstersidan av den politiska vänsterideologin sitter fast. Man har ingen plan för att komma förbi detta hinder.

Vänsterpolitiken har i sin syn på sig själva byggt upp sin popularitet genom att säga sig vara på den svages sida. I grunden vilar man på ett Robin Hood komplex. Ta från de rika för att kunna ge till de fattiga. Exakt precis där har vi också hela problemet. Man vill ta från de rika. Man vill inte jobba för att blir rik. Den som inte vill jobba och ändå känna sig rik på likvida medel har bara ett anda alternativ till att få pengar i ett modernt samhälle (Om man såklart inte vill ge sig ut och råna en Bank ed) och det är genom att låna pengar eller höja sina befintliga lån.

I stora drag kan man nu säga att det där med att låna till välfärd är ett passerat kapitel i Världshistorien. Visserligen lånar länder fortfarande i ganska stor utsträckning. Sannolikt blir det så i framtiden att alla länder som fortsättningsvis vill hålla sig med välfärd, måste även ha en jobblinje. Money for hard Work. Det är den bistra medicin som Europa och kanske hela Världen står inför. Alla länder kan göra som Sverige och skaffa sig en politik för mer jobb och starka finanser. Sätt Anders Borg (Eller moderat politik och ideologi) vid rodret i Grekland och landet skulle blomma på samma sätt som vi idag ser att Sverige gör. Skulle sen Grekland få låna lite styrka av vår arbetsmarknadsminister (Vilken jag skulle lämna in mitt veto emot) kunde deras ekonomiska problem vara bortblåsta på några få år.

Kanske är det så att det finns utrymme för vänsterpolitik i det moderna samhället. Men då måste man skriva om hela sin ideologiska bas. Det man vill i sin ideologi måste gå att synka med det man säger. Sen måste även det man vill gå att leda i sanning. Vill man te x höja skatter och samtidigt låna till välfärd, måste man kunna påvisa vad som blir den positiva effekten av allt detta. Det får inte bli som vi alla vet att det blir med dagen vänsterpolitik, att man får betala mer i skatt för att bygga upp ett tudelat samhälle, med växande utanförskap, utslagning, växande statsskuld och stora samhällsklyftor som en direkt följd. Ett iskallt omänskligt vänstersamhälle som mycket snabb diskvalificerar de som inte är önskvärda. Som leder till att man måste spara in på välfärden, för att allt för få är med och bidrar till statsfinanserna, beroende på ett växande utanförskap. Eller omskrivet den samhällerliga nedåtgående vänstersprialen.

9 svar

  1. Tänk om du skulle ta och lära dig hur penningsystemet är uppbyggt. Då kanske du skulle komma till insikt men då du har båda balkarna i ögonen lär du förbli blind i resten av ditt liv. Ett eget val du gör naturligtvis…

    Ta reda på följande:

    1. Vad är pengar?
    2. Hur skapas pengar?
    3. Vem skapar pengar?

    Först när du förstår detta kommer du också förstå att skuldbördan i världen aldrig kan minska. Aldrig.

    • Hej Peter!

      Fråga 1. Mått på ett värde.
      Fråga 2. Myntverkets sedelpress och myntstansare.
      Fråga 3. Människor.

      Hälsningar
      Roger Södervall

      • 1. Korrekt.
        2. Endast 3 procent av den totala penningmängden består av sedlar och mynt. resterande 97 procent är krediter.
        3. Korrekt, men av vilka?

        Du fattar fortfarande inte hur penningsystemet är uppbyggt och därför kan du inte tas på allvar när du svamlar i inlägg efter inlägg.

      • Hej Peter
        Kreditsidan av en ekonomin skapar värden. Kreditsidan är en utmaning, då kreditsidans relativa värde helst inte skall täcka den bärande ekonomins förmåga och underliggande bestående värde till mer än max 50 %. I dag väljer man att ibland acceptera 100% kredit bara det finns underliggande värden och vice versa. Mixar man bärande värden och bärande ekonomisk förmåga är te x Sveriges samlade krediter bara ca 5% av bärande kapital och underliggande värden.
        Kreditsidan är alltså ett värde som inte omsätter utan huvudsakligen förutsätter nya steg i en ekonomisk utvecklinskurva. Kreditsidan är ett värde som under en begränsad tid förutsätter och genererar och på andra sidan skapar tillgångar genom att förränta sig. Kreditens egentliga värde kan därför även tolkas som ej bestående, utan vara vad man normalt kallar tillfälliga värden. Men i reell mening finns ju dessa värden. Men ta exemplet då man ger en kredit till ett nystartat företag på 200 000 kr. Värdet finns vid en viss tidpunkt. Men efter 6 månader uppstår situationen att inte en bärande ekonomisk struktur lyckats uppbringa balans till dessa 200 000 kr och hela beloppet är förbrukat. Då finns detta värde endast som en skuld i bokföringen. Man kan då alltså säga att värdet har funnits, men idag är det som tidigare var en tillgång nu endast är återstående som en skuld. I bokföringsspråk så kom det in 200 000 kr och nu ser vi då 6 månader senare att samma summa belastat företagets konto. I bokföringen skriver vi nu alltså då följaktligen 0 som återstående värde av dessa 200 000 kr. Alltså, värdet av en kredit är den samma som det återstående av en ekonomi efter ett bokföringsår där man debiterat den bokförande ekonomins räntor och amorteringar. Samtidigt som man kunnat uppfylla de av företagets styrelses krav på lönsamhet (Om det nu finns några sådana krav. Annars är det generellt +-0 som är det gängse). Du har rätt när du säger att krediter består av en stor del av vårt penningflöde(Likvidamedel). Men att blanda i hop detta med att vara ett värde, kan man säga är en direkt felaktighet. Vi vet inte om en kredit är ett värde förens vi sett den bärande ekonomins bokslut, för det innevarande bokföringsåret. Däremot vet vi att 1 kr har ett värde. Värdet varierar, men det finns alltid ett värde i 1 kr. Hur litet eller stort det än må vara så finns där ett värde. Åtminstone så länge det finns en nation som väljer att ha valutan kronor som ett mått på värden.
        Mitt svar på 3:an blir fortfarande alla människor. Alla är en del av marknaden när värden i alla dess former byter ägare. Det måste alltid vara synen på en ansvarstagande politisk ideologi som är för demokrati, rättvisa, allas människovärde och frihet.

        Hälsningar
        Roger Södervall

  2. Fail. Igen.

    Världen är idag skyldig 52 biljoner kronor. Till vem?

    Du talar om att kreditsidan skapar värden. Vilka värden talar du om då när bankerna på Wall Street har 250 triljoner dollar på roulettbordet kallat derivat? Vad tror du händer den dagen derivatbubblan spricker? Jag förutsätter att du förstår att ALLA bubblor till sist spricker…

    • Hej Peter
      Jag vill nog påstå att det är du som inte riktigt greppar ekonomins kreditsida. Du pratar om krediterade belopp som om de vore värden. Visst händer det att s.k. kreditbubblor spricker. Men då är det antingen de underligande värdena som antingen sjunkit i värde på ett oväntat sätt eller så av någon orsak inte bedömts korrekt i ett initialt skede. Sen är det den vanligaste orsaken till en kreditbubbla spricker och det är då den bärande ekonomin som inte längre har en balanserad bärkraft.
      Tar man te x den svenska ekonomin som både har goda underliggande värden och en balanserad ekonomisk bärkraft, som dessutom underbyggs av en politik som gör landet konkurrenskraftigt och sätter focus på drivkrafter som gynnar initiativ och arbete. Här kan man se på kreditsidan som en gaspedal. Mera krediter skapar mera värden. Det är vad som kallas positiv kreditutväxling. Skulle man göra samma sak i te x Grekland skulle vi får negativ kreditutväxling, där utfallet inte bara skulle innebära en avsevärd risk, utan även hela tiden skapa obalanser beroende på ett krediterna inte kan bäras av vare sig balanserade ekonomier eller underliggande värden. Det skulle då skapas ett prisläge som inte är anpassat till de varor som skall omsättas. Det hade drivit upp priset på de varor som producerades så att de blir så dyra att ingen har råd att köpa dem. Om då inte köparna också kan handla på kredit. Lätt att förstå att det är ohållbart.
      Som kreditgivare till te x Grekland är det smartast att sänka krediten till det värde som krediten har i den bärande ekonomi. Dvs till ett mycket lågt värde i Greklands fall. Men förbehålla sig rätten att höja kreditsumman i samma takt som bärkraften i ekonomi ökar alt att den underliggande värdena ökar.
      Sen kan det vara en smaksak att välja väg framåt. Men om jag fick vara rådande skulle jag förhandla om balanserade krediter och så kopiera den Svenska arbetslinjen, samt se till utgifter och inkomster balansera i de offentliga utgifterna när det kommer till fallet Grekland.
      Kanske detta resonemang får dig att bättre sätta dig in i ekonomins kreditsida.

      Hälsningar
      Roger Södervall

      • Varför ska du och jag betala för den derivatbubbla som snart briserar?
        Varför ska vinsterna privatiseras och förlusterna socialiseras? Är du kommunist?

        Och du har fortfarande inte begripit vilka som skapar pengar. Du säger människor som nåt slags idiotsvar. Ja inte är det utomjordingar iaf, det är vi säkert överens om. Men vilka människor är det?

      • Hej Peter
        Bubblor som eventuellt briserar är i dagsläget inget problem. Kapitaliseringen i Sveriges banker och stat är på en sådan nivå att vi klarar de flesta påfrestningar. Vi har dessutom en kraftig fallande arbetslöshet som spär på redan goda finanser. Vi betalar inte för en bubbla, utan de krediter som idag finns i Sverige bärs med lätthet upp av en balanserad statlig ekonomi. Dessutom är våra grundvärden mer en solida. Möjligtvis att det är så att det finns utrymme för ytterligare gaspådrag, med en än mer utvidgad kreditmarknad för att snabbare spä på den kommande uppgången som ligger och lurar runt hörnet.
        Värden skapas utifrån uppkomna omsättningar som uppstår när varor och tjänster byter ägare på marknaden. Pengar är till för att hitta en mätbar terminologi för dessa värden. Värden kan skapas utifrån en kreditmarknad, förtagsvinst, en arbetsinsats som avkastar med än vad den förbrukar eller helt enkelt tryckas eller stansas som valutatur på ett nationellt myntverk. Nu går det även tydligen att skapa virituella pengar(S.k. Bitcoin). Människorna är du och jag och alla andra som omsätter varor och tjänster på en öppen marknad. Det är vi som skapar värden som sen går att mätas via olika valutor.

        Hälsningar
        Roger Södervall

  3. Haha…du är så fantastiskt oinformerad att det nästan blir humoristiskt.

    Vi börjar med Bitcoin. Den största handelsplatsen för Bitcoin, mtGOX har stängt igen och VD:n Autumn Radtke hittades död i sin lägenhet den 26 februari. Andra handelsplatser för Bitcoin går nu samma öde till mötes. Ett klassisk pyramidspel har därmed avslöjats och var inte lika långvarigt som det andra vi har, det med sedlar och mynt…

    http://www.dn.se/ekonomi/vd-for-bitcoin-foretag-hittad-dod/

    Tar vi sedan skulderna och ditt svammel att vi har en ”stabil ekonomi” och en god kapitalisering i bank och stat visar det åter på din totala okunskap i ämnet.

    De svenska storbankerna hade 2013, 11 900 miljarder kronor i utlåning. Det samlade aktiekapitalet i samma banker var 565 miljarder. Totalt var bankernas skulder 11 935 miljarder kronor.

    Inom EU är bankernas totala utlåning 47 000 miljarder euro, vilket motsvarar 366 procent av BNP.

    Ditt svammel om sunda balansräkningar är inget annat än svammel, som vanligt.

    Om de svenska bankerna skulle ha motsvarande 25 procent av sin utlåning i eget kapital skulle det betyda att det skulle behövas 2 560 miljarder kronor i nya pengar. Vilket sätter årets stora utdelningar i ett litet annat perspektiv…

    Lägg till de stora bankerna på Wall Street som har +300 triljoner dollar på roulettbordet i derivat. Lägg till att världen är skyldig 52 biljoner kronor. Fundera också på vem/vilka vi är skyldiga dessa pengar.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: