Marknadsavvägning, en fråga för Alliansen!


Kollektivavtal mot inkomst/lönespridning behöver inte nödvändigtvis vara ett motsatsförhållande. Varför kan inte ett kollektivavtal bejaka inkomstspridning? Vi vet idag att 100 000 tals ungdomar och utrikesfödda går arbetslösa beroende på kollektivavtalens krav på lägsta lön och krångliga ineffektiva kontraproduktiva krav och vilkor.

Av tradition har politiken i Sverige visat arbetsmarknadens parter stor respekt. Men då det nu ser ut som om det traditionella systemet, där fack och arbetsgivare genomför förhandlingar slutat fungera, krävs kanske nya grepp. Frågan om marknadsavvägning ligger i linjen med jobblinjen.

Det är nu uppenbart att LO och de underliggande fackliga organisationerna kapitulerat och helt blundar inför de villkor som idag råder på arbetsmarknaden i Sverige.

Tjänstgöring idag handlar ofta om service och tjänster, till skillnad från gårdagens tillverkning av produkter och varor. Företag om producerar service och tjänster är ofta hårt konkurrensutsatta och kravet från beställaren är att kunna leverera flexibla tjänster. Här behövs en bärande verklighetsbejakande samtidssyn.

Människor skall inte behandlas som handalsvaror. Men människor som vill, skall kunna handla med sin arbetskraft. Det må låta som en futuristisk framtidsdröm, men tänk en arbetsmarknad där arbetsgivare måste lämna ut sina villkor på en börs, där arbetstagare har att ta ställning till de bästa anställningsvillkoren. Alltså en arbetsmarknad där arbetstagaren övertar makten. Kanske vore det så att en dito reform i ett enda slag skulle innebära ett stort antal nya jobb. Det skulle kanske på något sätt vara ett första steg till att få mer vetskap om hur bästa tänkbara balans mellan kollektivavtal och inkomstspridning kan utformas.

 

5 svar

  1. Inkomstspridning innebär ökade klyftor mellan rika och fattiga, vilket leder till ökad brottslighet, fattigdom och socialt utanförskap. De nya grepp som du eftersträvar är att arbetaren skall konkurera med löner som sätts i u-länderna.
    Tack och lov har facket inte kapuilerat för de så kallade ändrade förhållanden som du hävdar finns på arbetsmarknaden. En vanlig arbetare är inte betjänt av osäkra anställningar, sänkta löner, sämre arbetsmiljö och dåliga arbetsrättsliga förhållanden. Inte är en Svensk arbetare intresserad av de förhåladen som ex. de Thailänska bärplockarna har.
    Vadå verklighetsbejakande samtidssyn. Är det att lägga sig platt för varje krav från arbetsgivaren.
    Låt mig sitera dig ”Människor skall inte behandlas som handalsvaror. Men människor som vill, skall kunna handla med sin arbetskraft.” Är inte det att göra människan till en handelsvara, så säg mig på villket sätt är det inte att vara en handelsvara?
    I Tornedalen på 20-30talet fick småbrukarna lämna in anbud för olika vägsträckor att underhålla och reparera. Priserna blev så nedpressade att det inte gick att leva på. Då utbröt en strejk som i sin slutända gjorde att det gick att leva på ersättningen.
    En arbetstagare kan aldrig ta över makten på arbetsmarknaden. Endast genom Facket kan man någotsånär hävda sin rätt.
    Detta visar återigen Liberalers tillkortakommande när det kommer till frågan om maktförhållandena mellan arbete och kapital.

    Ha det
    Christer

    • Hej Christer
      Jag hoppades verkligen att en kommentar likt denna skulle dyka upp. Den sätter verkligen fingret på vad som idag är en av de stora skillnaderna mellan höger och vänster. Vi borgare driver en linje för fler nya jobb. Medan vänstersidan driver en linje för förre nya jobb, lägre sysselsättning och ett växande utanförskap. Du pratar om samhällsklyftor. Men hur stor är inte samhällsklyftan mellan ett utanförskap och en som jobbar i din Värld.
      Hela din diskussion bygger på att du tror på en politik som skapar s.k. betonghäckar runt arbetsmarknaden. Du tror på ett samhälle där människor luras att tro på en långsiktigt ökning av kostnaden för att jobba. Sanningen är den att din politik i förlängningen leder till sänkta löner. Vi har sett det i alla länder som fastnar i den nedåtgående vänsterspiralen. När utslagning och utanförkap börjar växa, färre har ett jobb att gå till, mindre pengar kommer in i statskassan, välfärden måste monteras ner, det som produceras i landet blir dyrare, färre har råd att köpa det som produceras, landets konkurrenskraft faller. Allt detta leder till reallönerna inte följer med i prisutvecklingen när inflationen tar fart.
      Jag menar att det gamla synsättet där arbetsmarkanens parter förhandlar om löner och villkor, bör bytas ut mot marknadsavvägning. Jag kan se föredelar med te x kollektivavtal på många områden. Men det är en stelbent konstruktion som inte riktigt ser ut att vara 2014. Kollektivavtal är kanske bra för den som besitter ett sådant, när man skall söka bostadslån etc. Men som svar på frågan hur fler skall kunna komma i jobb är det ett värdelöst redskap.
      Ska det nu vara så att politiken skall gå in och ha ett finger med i hur arbetsmarknadens olika roller spelas, måste det vara på ett sätt som skapar makt åt den som söker jobb. Det måste också ske på ett sätt som gör att mångfalden kan bli ett slagträ för den som söker jobb. Makt besitter den som anställer, men makt har också den som söker jobb. Mitt förslag är en lagstiftning som säger att alla jobb som annonseras ut, måste så göras med exakt lön och exakta villkor. En straffskala som svider ordentligt vid en eventuell överträdelse.
      Kanske skulle arbetsförmedling då kunna göras om till en sk jobb börs. Ett jobb blir då lite som en aktie där lägsta lönen och högsta lönen hela tiden balanseras, för att största möjliga sysselsättning alltid skall kunna uppnås.

      Hälsningar
      Roger Södervall

  2. Det är ju roligt att du tycker det var ett roligt svar, hoppas bara att du inte skrattade för mycket.
    Visserligen har det skapats mer arbetstillfällen, men det är ändock så att arbetslösheten är högre nu än vad den var när Alliansen tillträdde.
    Inte direkt lysande efter 2 regeringsperioder. Långtidsarbetslösheten har ökat och ungdomsarbetslösheten.
    Nu är det så att tack vare våra fackföreningar har vi historiskt sett en väldigt fredlig arbetsmarknad. Du vill ha en mer flexibelt förhållande på arbetsmarknaden. Jag gissar att det är bra för en arbetsgivare att kunna strunta i sina arbetares arbetsförhållanden. Jag är övertygad om att det inte kommer gynna en arbetare.(Jag skriver arbetare men menar även tjänstemän.)
    Som vanligt när borgare misslyckas med sin misslyckade politik skall det sättas till en kontrollmyndighet för att försöka trolla bort det som är uppenbart. Den som har makt har en mycket större möjlighet att få sin vilja fram. Det finns exempel som Trolle som skor sig på sina arrendatorer och kräver arrende på det som arrendatoren själva utvecklat och investerat i. Det är inte måttliga höjningar han begär 40-110%. Han vinner oftast i domstolen.
    Du vet att det är svårt att leva om man inte har en någolunda fast inkomst. En människa har fasta utgifter, barn att försörja och banken som kräver sitt. Med en så osäker arbetsmarknad som du föreslår skulle det nog påverka efterfrågan då man måste spara hårt och kapa utgifter då man inte vet vad som händer nästa vecka.
    För att fler skall kunna få jobb krävs det investeringar. Nu är det så att det är lönsammare att ha pengarna i finansmarknaden än i produktionen. Så länge det är så kommer det att vara svårt att få ner arbetslösheten. Med andra ord krävs det statliga investeringar i infrastruktur och då tänker jag kanske mest järnvägar så att vi kanske kan få tågen att gå. Det finns ex. där stora statliga investeringar fått stort genomslag i ekonomin, som ex. Göta kanal, byggandet av järnvägsnätet i Sverige och miljonprogrammet.
    Tror det räcker så
    Ha det
    Christer

    • Hej Christer
      Likt många av dina politiska vänner, är det mycket populärt att prata om investeringar. Men det som lätta faller bort i dessa kretsar är alla investeringars grundpelare. Det handlar om att investeringens grundläggande behov av att kunna leda till omsättningsmöjligheter som genererar vinster. Här finns en ideologisk motsättning, då starka krafter inom vänsterideologin motsätter sig kapitalism och skapandet av värden.
      Du har helt rätt när du påstår att investeringar skapar nya jobb. Din insikt om att det är bättre att kapital satsat på arbetsmarknaden, än att kapitalet befinner sig i finanssektorn(Visserligen skapas det arbetstillfällen där) ställer jag upp på till 100%. Men det du och dina likar inte förstår, är vad som krävs för att kapitalet skall satsas på arbetsmarknaden.
      Då kan inte politiska strömningar likt miljöpartiet, vänsterpartiet och socialdemokraterna vinna framgångar i opinion. Bara man uttalar förbud mot vinster i välfärd, ekonomi utan tillväxt, betonghäckar runt arbetsmarknaden, sätts det skräck i dem som är sugna på att satsa kapital i rörelser som leder till nya jobb. Vänsterpolitik leder till att kapital försvinner från de som jobbar och där nya jobb skapas. Leder istället till att resurser satsas på sånt som inte skapar och producerar. Pengar försvinner istället i den ofantliga vänster sektorn, pengar som kunde ha använts till välfärd, välstånd, nya jobb och pengar i statskassan att fördela. Med andra ord, den nedåtgående vänsterspiralen.
      Faktum är att om man räknar in utanförskapet så som det var innan 2006, hade Sverige då en arbetslöshet motsvarande ungefär 13,8%.

      http://sv.wikipedia.org/wiki/Utanf%C3%B6rskap

      Hälsningar
      Roger Södervall

  3. Ursäkta, men vänstern vet visst vad investeringar är. För att ta ett ex. så en statlig investering i järnvägen som verkligen behövs, nu har vi en järnväg som knappt rullar och det kostar både för järnvägstrafiken och de som transporterar varor på den. Det skulle generera både vinst åt järnvägsföretag och de som fraktar varor på den + vinst för miljön.
    Vad som krävs på finansmarknaden är en reglering genom internationella överenskommelser. Såg ett program på kunskapskanalen där det enligt vad jag fattar är något som även de som talade på den konferensen var ganska eniga om. Tyvärr menade dom att det politiska modet saknas. Inte ens dom förstod fullt ut hur finansmarknaden och deras tjänster fungerar.
    Ja, vi har helt olika uppfattningar på vad politiken skall göra. Du vill att politiker enbart skall underlätta för marknaden och maximera deras vinster. Jag vill att politiken skall hjälpa folkflertalet och inte en liten klick på ca 10%.
    Självklart är jag emot att blöjor vägs för att återanvändas, att gamla får ligga i sitt eget träck för att det är underbemanning, 2 knäckebrödsskivor och 1 glas mjölk till förskolebarn till lunch, betygsinflation, skolor som läggs ner under terminen allt för att riskkapitalbolag skall maximera vinsten som dom flyttar till skatteparadis.
    Men jag förstår att borgarna tycker att Neun affären var ett jätteklipp, sann investering för att generera vinster och välfärd, eller var det en satsning som borgarna skickade i ett svart hål?
    Utanförskapet är svårt att säga något om då det inte finns någon egentlig uppfattning om vad det är. Vilka ingår i utanförskapet t.ex?
    Riksrevisionen riktade kritik mot regeringens användande av den statistik som togs fram. Det finns även annan kritik mot det.
    Så, återigen vilka ingår i utanförskapet?
    Man kan läsa andra uppgifter och då verkar det som om utanförskapet (SVT) och då verkar det som om utanförskapet ökat men alliansens gamla sätt att räkna. Arbetslösheten 2006 enligt AKU 7,4% och 2013 8,2% och om man tittar på ekonomifakta.se bitit sig fast kring 8%.
    Det har tagit tid med detta då jag 2 gånger lyckades med att radera vad jag tidigare skrivit.
    Ha det

    Christer

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: