Oändliga skattepengar med heligt signum


Av en lön på 25 000 sv kr dras den kommunala skatten bort inne den utbetalas (Ca 33%). Sen betalar arbetsgivaren in ytterligare ca 11-13% i sociala avgifter till staten. Alltså en person som har 25 000 kr i månaden måste arbetsgivaran betala 3000 kr varje månad till staten i sociala avgifter utöver lönen. Från lönen dras sen 33% kommunalskatt. Av en lön på 25 000 kr får arbetstagaren 16 750 kr i handen. Staten får 8250+3000=11 250 kr. Om vi tänker oss att 25 000 kr är en snittlön i Sverige. I Sverige har ca 4 700 000 människor en sysselsättning. Tar man 4 700 000 * 11 250=52 875 000 000. Varje månad får alltså kommunerna och staten i Sverige in ca 53 miljarder kronor skattemedel erhållna från människor som jobbar. Enorma mängder pengar som bara betalas varje månad med mycket liten eller ingen insyn alls, när det kommer till hur dessa pengar faktiskt används. Ansvaret för dessa pengar läggs i kommunpolitikernas och övriga politikers förtroendevalda händer.
Det som kanske inte många förstår är att det finns mycket tydliga ideologiska skillnader mellan höger och vänsterpolitik, när det kommer till hur dessa pengar används. Faktum är att den ideologiska botten står att finna, när det kommer till hur människor tillåts se på sin individuella handlingskraft och vilka värden som skall vara med och skapa framtidens samhälle. I tidigare inlägg har det pratats om utanförskap och arbetslöshet. Men det är bara en sida av utmaningen. Den andra sidan handlar om vilken politisk sida som står för de övergripande beslut som skapar den bild på individnivå, ur vilket samhälle som sen slutligen skapas.
Låter man arbetsgivaren betala ytterligare tusenlappar till staten i form av sociala avgifter. Tar bort skattesänkningar som gör det mer lönsamt att jobba, behöver man inte anta skepnaden av Sherlock Holms för att ana vad som händer med individens handlingskraft.
Kollektivet mot individen i ett delikat dilemma.  
Skattepolitiken behöver verkligen uppgraderas till nutid. Idag debatteras skatter och skattesatsers inverkan på välfärden. Debatten borde i stället handla om hur skatterna påverkar oss som individer. Sverige är ett land där befolkningen lärt sig att leva under ett enormt högt skattetryck. Åtta år av borgerligt styre har lärt oss vad relativt små skattesänkningar kan skapa i form av större handlingsutrymme för individen, som fått undergörande effekt på samhället och välfärden. 
Skatter och välfärden kopplas lätt felaktig samman av vänsterretoriker, som att högre skatter per automatik också skapar mer och bättre välfärd.
1990 talets vänsterstyre lärde oss att så inte är fallet. 1990 talet var årtiondet då Sverige var ett av Världens högst beskattade länder. Samtidigt som vi också slog rekord i antalet utanförsatta och nedskärningar i välfärden. Att även svartjobb då blev var man och kvinnas bisyssla är knappast förvånande. Återigen kollektivet i förhållande till individen i ett perspektiv som verkligen manar till eftertanke.
Kompetens, initiativ, handlingskraft, skaparkraft, viljan att göra vinst, värden och kreativitet är krafter som de kollektiva ideologierna inte kan hantera. Dessa krafter finns hos alla individer. Det handlar bara om att dessa krafter skall försättas i de rätta förutsättningarna.  
46% av inkomsten i skatt är exempel på krafter som motverkar allt det som en friare individ kan skapa. Målet med välfärd, bör inte vara välfärden som ett självändamål. Välfärdens mål bör vara ett stöd åt en succesivt framväxande frihet, där individen tillåts vara allt mer handlingskraftig.
Det måste stå klart att vänsterkrafternas kollektiva tänk inte kan skänka individen den handlingskraft som behövs för att samhällen och dess välfärd skall kunna vidareutvecklas. Det behövs ett starkt inslag av frihet för att välfärden skall kunna ta nästa steg in i framtiden. Det är ytterst viktigt utifrån alla tänkbara perspektiv. Inte minst med tanke på miljön. Det behövs att alla är med och bygger välfärden för att miljön skall kunna få en knuff. Det fungerar inte att bygga vänstersamhällen med stora skara människor i utanförskap om miljön skall kunna följa med i samhällets utveckling. På punkt efter punkt är det viktigt att alla är med och skapar välfärden. Jämställdhet mellan och kvinna behöver även den att så många som möjligt är med och skapar framtidens välfärd, där individens handlingskraft succesivt tillåts växa.     
        

14 svar

  1. Hur mycket skatt är du beredd att betala på din lön?

    • Hej Peter
      Detta är min syn på fördelningspolitik. Om man nu tror på Marxismen eller socialismen, som enligt mig är de ideologier som är skapar de största samhällsklyftorna och de absolut mest inhumana och orättvisa samhällsstrukturerna, med en djupt nedsättande bild av människan. Då skall man satsa på ett samhälle likt det Sverige som skapades under 1900 talet. Höga skatter som beskar det mänskliga initiativet. Det är därför vi alltid ser att utanförskapet växer i dessa samhällen. Min ideologi (Liberalismen/konservatismen, eller kort och gott en vanlig Moderat) bygger på människan och dennes rätt till frihet att själv råda över sin framväxande handlingsfrihet.
      Frågan är inte hur mycket som skall betalas i skatt. Fråga istället hur många som betalar skatt. Det är så ett samhälle och en välfärd utvecklas.

      Hälsningar
      Roger Södervall

      • Hela inlägget berättar ju om hur mycket skatter som betalas in till stat och kommun, och där klåfingriga politiker bestämmer vad de ska användas till. Enligt dig så är det alltså helt okej att betala mycket i skatt på arbete om fler är satta i arbete?

      • Hej Peter
        Du missar hela poängen. Ska ett välfärdssamhälle vara långsiktigt hållbart, måste samhället ta till vara på allas individuella förutsättningar att vara delaktiga i samhällsbygget. Samhället kan inte fungera som en utslagningsmaskin. Så som det kollektiva samhället tilläts fungera av vänsterkrafterna under 1900 talet. Skatter är bara ett medel i mängden där det går att öka delaktigheten i samhället.

        Hälsningar
        Roger Södervall

  2. ”Samhället kan inte fungera som en utslagningsmaskin”

    Aha…du menar alltså att det är bra att klyftorna ökar i Sverige och som ökar mest av alla jämförbara länder? På vilket sätt blir det ett bra samhälle med ökade klyftor? På vilket sätt blir sittande regims utslagningspolitik bättre för det svenska folket?

    http://www.svt.se/nyheter/vetenskap/sverige-snabbast-pa-att-oka-ekonomiska-klyftor

    • Hej Peter
      Klyftorna (Så som du definierar dessa) har aldrig varit mindre än vad de är idag. Tänk vilka enorma klyftor som fanns i det Svenska samhället när nästa var fjärde arbetsför Svensk befann sig i utanförskap + 10 % i arbetslöshet. Hela din uträkning om samhällsklyftor är en beräkning där man tittar på skillnader mellan de högsta och lägsta löner och skillnader i tillgångar. Skulle man väga in att vi idag har ett mycket lägre utanförskap, skulle det nog visa på att samhällsklyftorna i själva verket minskar och minskar mycket drastiskt.
      Det som skapar oro i ett samhälle är när de som saknar både delaktighet och kanske en inkomst, vill få in en fot i gemskapen. Den största utmaningen är inte klyftans storlek, utan hur många som finns bortom samhället. Blir utanförskapet för stort i antal, det är då ett samhälle börjar krackelera. Det börjar med ekonomin som går i sank. Sen några år därefter börjar oroligheterna.

      Hälsningar
      Roger Södervall

      • Nej, det är inte jag som definierar klyftorna. Det är OECD:s forskare som gör det.

        Vad du säger är alltså att ökade klyftor är något bra.

      • Hej Peter
        Samhällsklyftor är ett faktum. Jag säger att jag har en tydlig idé hur utmaningen med samhällsklyftor bör hanteras. Det bör du kanske inte ha missat…

        Hälsningar
        Roger Södervall

  3. Och hanteringen du förordar är alltså ökade klyftor. Allt enligt OECD.

    • Hej Peter
      OECD tittar på skillnader mellan människor som har både inkomst och tillgångar. När jag (Moderaterna) tittar på samhällsklyftor väger vi in de människor som saknar både inkomst och tillgångar. Det beror på att vi (Moderaterna) vill att alla skall vara med och bygga samhället. Då måste man våga titta på de samhällsutmaningar som verkligen finns. Vi döljer inte människor i statistik. Vi minskar klyftorna. Sanningen är den att vårt jobb med att minska samhällsklyftorna har varit extrem framgångsrikt. 250 000 tidigare utanförsatta har under de senaste 8 åren tagit nya steg in i samhället. Om inte det är att minska samhällsklyftorna så vet då inte jag. På åtta år har vi hjälpt lika många in i samhället som det tog i snitt fem år för socialdemokraterna (De rödgröna) att slå ut.

      Hälsningar
      Roger Södervall

      • Totalt ointressant vad såssarna gjorde tidigare. Sittande regim har haft makten i åtta år och detta mantra med 250 000 fler i arbete som ni kört med under alla dessa år är förvisso sant men befolkningen har de facto ökat och den totala arbetslösheten är ändå högre än när ni fick makten 2006. Du kan tycka det är hur festligt och fantastiskt du vill men sittande regim kommer förlora makten på just den frågan, som ni misslyckats kapitalt med. Oavsett vad du försöker påskina.

        Sen att nästa regim kommer fortsätta i detta misslyckade spår är en annan fråga…

        Å så en liten berättelse från verkliga livet. Min bättre hälft som arbetar som sjuksköterska går på knäna. Liksom hennes arbetskamrater. Liksom undersköterskorna på hennes avdelning. De sitter och gråter på sitt arbete över att de inte hinner med. Att de är underbemannade och att det snart kommer dö människor pga att det inte finns tillräckligt med personal. Så ser verkligheten ut i ditt Sverige som du tycker ser så jävla bra ut men som majoriteten av den svenska befolkningen har fått nog av.

      • Hej Peter
        Då får man anta att du har greppet om Sverige som nation, när det kommer till hur landets sjuksköterskor upplever sin vardag. Då antar jag att din äkta hälft inte jobbade i vården under 1990 talet. 1997 hade flera landsting inte pengar att betala ut löner med. Att vården idag har bemanningsproblem beror på att många 40 talister nu går i pension. Sen finns faktiskt ytterligare ett problem och det är att många effektiva vårdbolag som drivs i privatregi klarar av att betala sjuksköterskor högre lön än vad landstingen klarar utav. Jag har både en dotter och en exfru som är sjuksköterskor. Kan ta ett exempel, en nära kompis till min exfru gick från landstinget till ett privat vårdbolag och fick 8 000 kr högre månadslön, för att i princip utföra samma jobb som tidigare. Kanske ett tips som din ”bättre hälft” bör ta i övervägande. Med ett sådant agerande blir alla vinnare. Det tvingar fram att även den offentliga vården får lära sig att ta till vara sina anställda på ett mera omsorgfullt sätt.

        Hälsningar
        Roger Södervall

  4. Nu finns det ju svart på vitt att i den privata vården så är det sämre bemanning och undersköterskor och sjuksköterskor i snitt sämre lön. Så var det med det. Att det finns enstaka fall som du nämner gör inte hela sanningen.

    Det är så lätt att slå hål på dina fantasier och rena lögner.

    • Hej Peter
      SCB har följt upp utbildningsnivån. Inom omsorgen är utbildningsnivån högre i den privata sektorn. 29 procent av de anställda i privata omsorgsföretag hade eftergymnasial utbildning, mot 26 procent i den kommunala omsorgen. Inom hälso- och sjukvården var andelen lika stor i de båda sektorerna – 70 procent. Anställda i privata vård- och omsorgsföretag tjänar bättre enligt SCB. Inom hälso- och sjukvård låg lönenivån sex procent högre i privata företag jämfört med offentlig sektor. Inom omsorgsbranschen var de privatanställdas löner 1,7 procent högre.

      Hälsningar
      Roger Södervall

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: