Välfärdssamhällets samlade oförmåga


Att ett välfärdssamhälle är bra på att skapa välfärd kommer kanske inte som en överraskning. Vård, skola och omsorg är välfärdens tre grundstenar. Men välfärdssamhället tenderar att anta skepnaden av en kuliss, som står i vägen för sin egen framtid.

Sanningen är den att välfärden är skapad av krediter. Av de länder i Världen som storslaget kallar sig välfärdsnationer, är det ytterst få som inte är kraftfullt skuldsatta. Många likt Grekland är till och med på gränsen till att vara bankrutt.

Vad är det då som händer i ett Välfärdsland, som gör att skuldsättningen bara växer?

Var i samhällsbilden skapas oförmågan som följer i välfärdens framfart?

Troligtvis ligger grunden i den socialistiska grundsyn, som bygger på idén om välfärd som en oskriven medmänsklig rättighet.  Det som däremot inte finns med i de socialistiska ideologin är valfrihet. Merparten av de välfärdssystem som finns är tvingande. Dvs välfärden är något som alla måste delta i. Det finns inte på kartan att kunna välja ett liv utan välfärd. Vill man genomleva sitt liv på något annat sätt än i välfärdssamhället, måste man ända vara med och finansierar den unisona välfärden.

Allt nyskapande bygger nya idéer och nya perspektiv. 1900 talet riktade focus mot ett idealsamhälle där välfärd målet. Att vara uppväxt under denna tid, när tillväxt och utvecklingsmöjligheter ansågs vara oändliga, sätter verkligen dagens utmaningar i ett spännande perspektiv.

Idag är det inte svårt att förstå det som händer. Vi ser idag att Europas utanförskap omfattar 10 tals miljoner människor, underskotten handlar om 10 000 tals miljarder Kronor.

Socialismen säger sig kunna jämna ut samhällsklyftor. Välfärdssamhället bygger på denna ideologi. Sanningen är att socialismen skapar orättvisor. Socialismen fungerar som klubben för inbördes beundran.

Dessa faktum gör att välfärdssamhället skapar en grupp som är innanför samhället och en grupp som är utanför samhället. Gruppen utanför samhället har som focus att återinträda i välfärden. I denna process klarar dagens tänkande inte av att leverera lösningar. Den utanförsatta behöver inte välfärd i samma utsträckning som valfrihet.

Gruppen utanför samhället behöver handlingskraft. Det måste vara möjligt att starta från noll. En tydlig jobbpolitik på detta område, utifrån detta perspektiv är den långsiktiga vägen för framtidens välfärd.

 

Ett svar

  1. Välfärd bygger på välstånd.

    Välstånd bygger på arbete. Arbete återfinns i ett samhälle som tillämpar den fria marknadsekonomin.

    Den fria marknadsekonomin motarbetas av en massiv folkopinion som sätter jämställdhet före frihet.

    Jämställdhet uppfattas som klyftor i samhället.

    Klyftor i samhället anses bero på att de som skapar välstånd tjänar mycket mer än majoriteten av befolkningen och då särskilt med uppdelning av befolkningen efter kön.

    Åsikten att välfärden skall fördelas efter behov, och åsikten att den fördelningen skall ske genom att beskatta de välståndsskapande krafterna i samhället, är den åsikt som nu dominerar Europa.

    Beskattning av de välståndsskapande krafterna innebär att politiken påstår att det är politiken som skapar välfärd genom beskattning.

    Gapet mellan ökande behov och minskande förmåga löser politikerna genom belåning.

    Lån erbjuds av de som skapar välstånd. När långivarna inte vill eller förmår att låna mer till konsumenter av välfärd uppstår kris. Den anses då förorsakas av de som skapar välstånd.

    De politiker som lyckas förneka sambandet mellan välstånd och välfärd vinner då makten. Ett exempel på detta är Grekland.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: