St Göran och draken


Legender har ofta någon form av bäring från verkliga händelser. Om det verkligen funnits en medeltida Göran som faktiskt dödade en drake, vilken terroriserade en stad i Europa är kanske mindre viktigt. Kraften i metaforen är alltid aktuell. Metaforen är gång bar såväl i den inre som i den yttre Världen. Alla människor bär på stora eller små inre demoner väl värda att bekämpa. Det samhälle som alla är en del utav har sina demoner.

Men på samhällsnivå blir förhållandet mellan St Göran och draken mera komplext. Problemet i stort är att ingen självmant känner sig berättigad att spela drakens roll. Vilket såklart är naturligt.

Alla handlingar går att med tiden förklara och förstå. Men långt i från alla handlingar går att berättiga. Lagtexten väljer att hantera denna utmaningen ur tre perspektiv. Handlingen är överlagd, omedvetet eller sker under påverkan.

Sen finns steget där soldaten som dödar sin fiende och blir en hjälte bland sina anhängare. Men ur dagens perspektiv hanteras förhållandet St Göran och draken, som att samhället kopplat till en nation är St Göran, och allt som hotar detta samhälle är draken.

Kanske är det så att metaforen St Göran och draken är stekhet idag. Starka krafter hotar idag samhällsbilden på ett sätt som säkert St Göran skulle känna igen sig i. Under medeltiden var det såklart förödande om det fanns en drake som åt upp boskap och kanske även vissa invånare i ett mindre samhälle. Säkert var det även så på St Görans tid att draken väckte människors skräck. Draken behövde inte visa sig för att skrämma människor under denna tid. Alla visste att draken när som helst kunde dyka upp. Döda människor, boskap och kidnappa vackra prinsessor precis när som helst.

Trots allt detta är det kanske mest intressant att spegla relationen ”St Göran och draken” ur drakens perspektiv. Draken levde högst sannolikt ensam uppe i en Alptopp. Drev en desperat kamp för sin överlevnad. En kamp som draken med eller utan inverkan från St Göran, visar alla tecken på att av egen kraft vara på väg att förlora. Det verkar inte vara sannolikt att draken på egen hand, kunnat döda tillräckligt många människor för att kunna flytta ner i dalen och börja leva det goda livet. Draken hade i stort sett bara två kort att spela ut. Korten var grymhet och att kunna slå till när det var som mest oväntat.

Utifrån ett moraliskt perspektiv är det aldrig rätt att döda. Men det går att förstå varför dödandet sker. Det är lätt att förstå varför draken dödar och kidnappar. Men det är kanske svårare att förstå och acceptera varför St Göran dödar draken ur ett moraliskt perspektiv. Men metaforen bygger på att St Göran uppbär hjältestatus för att han befriar samhället från den fasansfulla draken som dödar folk, boskap och kidnappar prinsessor.

Alla nationer har sin ”St Göran och draken” historia. Hela mänskligheten bygger på att folk har något att försvara och något att bli befriad ifrån samt att där finns någon som gör jobbet. Moralen kan alltid tjäna mänskliga handlingar. Men mycket få handlingar människor emellan är moraliska. Mycket talar för att moralen är en av mänsklighetens största utmaningar. Alla vet nog innerst inne vad som är moraliskt rätt. Men när livsbanorna korsas i vardagen, vandrar de flesta människor runt och ständigt befinner sig i ett tillstånd av moraliskt underskott.

Moralen är inte en tjänare. Den är en herre. Det som kanske också skiljer St Göran från draken är vad som är tänkt att hända efter den avgörande striden. Låt säga att draken faktiskt dödar St Göran. Vad händer då? Sannolikt inte speciellt mycket, annat än att någon annan människa gör ett nytt försök att döda draken. Kanske får då en ny människa, som kanske bättre lyckas med att bekämpa sina inre demoner, ett nytt försök att döda den förfärlige draken som dödar människor, äter boskap och kidnappar vackra prinsessor.

Drakens vision om striden är antagligen inte större än att överleva. Sannolikt är striden ur drakens perspektiv oönskad. Draken är nöjd med sitt skräckvälde. Men St Göran tror på något bättre efter att striden är avslutad. De flesta av St Görans drivkrafter att döda draken vilar säkerligen på att det skall komma en bättre tid efter det att draken är död. Det är ungefär så alla religioner och politiska ideologier är uppbyggda. Evigt liv. Något högre som kan rättfärdiga moraliska dilemman.

Draken är nöjd och belåten bara han får mat för dagen. Men St Göran vill göra livet bättre för alla sina medmänniskor. Vem av draken och St Göran bär på den mest moraliskt korrekta synen på sina handlingar?

En sak är säker. Draken behöver inte rena sitt hjärta inför Gud. Han behöver inte rena sitt samvete för att han vill bli mätt för dagen. St Göran dödar inte draken för att han behöver mat. Han dödar draken med ett högre syfte. Men det berättigar inte hans agerande utifrån ett moraliskt perspektiv. St Göran blir ett helgon. Draken bara ytterligare ett skelett i den grotta där han bott och verkat..

 

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: