Tiggarens hantverk


Den arme tiggaren som ber om en allmosa. Bilden av en tiggare är kanske stereotypernas stereotyp. Men sällan utförs djupare analyser som berör tiggeriets inre väsen. Vid en ytlig analys kan vem som helst påvisa att den som tigger, gör så för att det saknas mat, kläder och skydd för väder och vind.

Det sägs att prostitution är Världens äldsta yrke. Men det får nog i så fall vara i tuff konkurrens med tiggeriet. Alla yrken har en roll att spela i samhället. Vissa yrken är lättare att förstå än andra. En snickares uppgift och livsgärning ställer inga övriga frågor, förutom några som kanske kommer från skatteverket. Men hur tolkas en tiggares livsgärning? Vilka frågor har eftervärlden att ställa till tiggarens dödsbo?

Alla människans känslor finns av en orsak. Människor kan vara glada, ledsna, arga, frustrerade etc. Är man ledsen kan det vara klokt att uppsöka en komiker. Kanske kan några skratt göra att livet känns lättare. Men när det kommer till den delen av människans känsloliv som kallas samvete, blir allt genast mycket svårare. Här finns ingen kvick fix. Välfärdsnjutande Svenskar får nog ända antas vara speciellt drabbade av samvetens hårda dom. Sverige är ett rikt land. De flesta Svenskar behöver inte oroa sig över mat för dagen, kläder på kroppen och skydd för väder och vind. Varje kväll kan Svensken lugnt sitt framför sin dator och titta på Youtube-klipp från delar av Världen där människor drabbas krig, svält, sjukdomar, katastrofer och ond bråd död. Men det är under natten som samvetet vaknar. Det svider och skaver. Plötsligt kommer det upp bilder, där tiggaren utanför den lokala ICA-butiken sträcker fram sina smutsiga stelfrusna händer. Ber om en slant att köpa mat med.

Vad är det som inträffar? Är det bara så enkelt att tiggaren vill ha pengar? Kan det vara så att det händer något mer i kroppen hos den förbipasserande välmående Svensken?

Tiggarens uppenbarelse väcker välfärds Svenskens samvete. Svensken som säger sig ha allt, må bra och känner en tro på framtiden, blir helt plötsligt fångade av något så banalt som dåligt samvete. Det handlar inte så mycket om tiggaren i sig, som att det finns människor i den stora vida Världen som är verksamma tiggeriets yrkeskår.

Det finns i stort sett bara tre vägar att bemästra denna utmaning. Den första (Och bästa) är i stort sett omöjlig på kort sikt, och det är att ge sig i kast med att bekämpa Världens fattigdom. Den andra är kanske mest att betrakta som en tröst för stunden, och det är att lägga en slant i tiggarens hand. Sen infinner sig den tredje lösningen. Det handlar om förnekelse. Man instiftar helt enkelt en lag som förbjuder tiggeri.

Vilken lösning där samvetet mår bäst respektive sämst behöver kanske inte uttalas. Men åter till relationen mellan den välfärdslevande Svensken och tiggaren utan för den lokala ICA-butiken. Det sägs att människan kan springa ifrån allt utom sitt samvete. Det sägs också att allt har en ände men korven har två. Ungefär så fungerar samvetet. Ur det bredare filosofiska perspektivet upphör det som kallas individens ägande och rättigheter. Samvetet fungerar ungefär på samma sätt. Oavsett hur man äter korven tar den till sist slut. Oavsett hur mätt man då blir, är man snart hungrig igen och behöver äta en ny korv.

Det finns alltså ett förhållande mellan välfärds Svensken och tiggaren utanför ICA-butiken. Förhållandet går att mäta i antalet tiggare per välfärdsvensk. Säg att det går 1000 tiggare per välfärdssvensk. Lek med tanken att 1000 tiggare helt plötsligt börjad leva ett välfärdsliv. Mycket snabbt skulle sannolikt dessa tidigare tiggare började förfäras över det ökande tiggeriet. Komma med förslag om att lagstifta bort tiggeriet. Eller med andra ord drabbas av dåligt samvete.

Sanningen är den att välfärden i Sverige bygger på att det finns outvecklade länder. Världen är en orättvis plats om man talar om rättvisa, ur det perspektiv där det finns förhoppningar om att alla människor skall kunna leva utifrån samma förutsättningar.

Här går det kanske för ovanlighetens skull att finna någon form av tröst i filosofins Värld. Tiggaren symboliserar det dåliga samvete som välståndet alltid har i uppgift att underhålla. Oavsett om tiggaren får pengar eller ej lever välståndets dåliga samvete vidare. Så har det alltid fungerat. I dåtid, i samtiden och i oändlig framtid.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: