Oändlig förlåtelse inför Gud


Den som tror på en stor allsmäktig stor Gud har alltid en högre makt att vända sig till när samvetet behöver avlastas. Alla religioner har varierande funktioner för bikt och syndernas förlåtelse.

Men hur ser det ut när den moderna människan, som saknar en tro på en allsmäktig stor Gud, behöver lätta på sina  synder utförda i vardagen? Sanningen är nog den att vardags synderna tenderar att läggas på hög i det moderna välfärdssamhället. Små oförrätter, mindre stölder och parkeringsböter etc. är sådant som samvetet vart och en för sig inte har några problem att hantera. Men när ryggsäcken fylls av s.k. små vardags synder kan minsta lilla synd var den utmaning som får samvetet att braka samman.

I takt med att kyrkobesöken i Sverige blir färre, försvinner samhällsfunktioner som kan erbjuda syndernas förlåtelse. Kristendomens Högmässa är utformad för att både kunna ge syndernas förlåtsels och att kunna skänka nytt hopp om en lyckligare framtid. Religiösa ritualer som utformats i syfte att tjäna det mänskliga samvetet. Att delta i en Högmässa ställer inga krav på besökaren. Visserligen är trosbekännelsen en central beståndsdel under en Högmässa i den Svenska kyrkan. Men det är upp till besökaren att fatta beslut om trosbekännelsen skall genomföras. Alla får syndernas förlåtelse inför Gud oavsett om det är så att man har en tro eller ej.

Alla invånare i Sverige måste betala skatt. Vi har en stat som tar ansvar för viktiga funktioner i livet som behöver kontrolleras s.a.s. ovanifrån. Lag och rätt. Sjukvård. Tandvård. Skolor och utbildning. etc. Men när det kommer till själavård i vardagen finns inget förutom Svenska kyrkans Högmässa.

Mängder av gamla fördomar om religion och Gudstro, gör att moderna människor i största allmänhet vänder den Svenska kyrkan ryggen. Det är skrivandes största övertygelse, att det som idag kallas mental ohälsa i många falla handlar om lagrade små vardags synder som tynger själen. Det skulle kunna vara möjligt att få på recept, där patienter med lindrigare fall av mentala ohälsa får besöka Högmässan i den Svenska kyrkan som en del av behandlingen.

Att metaforiskt lyfta upp sin själ och sinne till en högre makt och där bekänna sånt som tynger själen inför sig själv, är en renande process som inte kan vara skadlig. Det kan mycket väl vara så att det är tid att damma av religionerna alla gamla ritualer och anpassa dem till de utmaningar som idag är aktuella. Ritualer som en gång utformats för att kunna tjäna människan. Dagens människor kallar kanske sig moderna. Men under den moderna skjortan finns samma samvete som alltid varit ett spöke, så länge det funnits människor på detta Jordklot.

 

16 svar

  1. Du skriver i sista stycket:”Att metaforiskt lyfta upp sin själ och sinne till en högre makt och där bekänna sånt som tynger själen inför sig själv, är en renande process som inte kan vara skadlig.”

    Jag minns ett citat, vet inte från vem men det lyder:”jag bad varje dag till Gud, men kom så småningom fram till övertygelsen, att jag talade med mig själv.”

    Så är vi framme vid att både religion och många politiska partier kräver lydnad och underkastelse – i så mening att dogmerna måste man tro på. Förr kom man till helvetet om man inte trodde .Det har visst blivit ändring på det.

    Den som söker en förklaring till livet har tillgång till mängder av källor.
    Sök sanningen med kom ihåg, att verkligheten är .svårgripbar och ditt förnuft är ofullständigt, men det är inget skäl för att luta sig emot sådant du inte finner anledning att tro på.

    • Hej Per
      Varför måste man tro på en Gud för att söka förlåtelse inför en högre makt som deltagare i en Högmässa? I en modern Värld kan denna högre makt vara precis vad som så önskas. Det är princip upp till utövarna att bestämma. Det viktigaste är att upphöjningen har någon form av känslomässig betydelse. Att förlåta upplevda synder inför sig själv är poängen. Att lyfta fram en skuldfylld känsla och lyfta upp den till en ny nivå, är ett sätt att lyfta bort negativa laddningar från själen. Faktum är det är en ritual som man mår bara av att utföra minst en gång i veckan. Det där med att besöka kyrkan på söndagarna är inte bara ett maktmedel och till för troende. Det gäller kanske än mer de som är tvivlare. Det handlar om systematisk själavård…

      Hälsningar
      Roger Södervall

  2. En del förhåller sig till Gud om ”han är bra för mig”. Han avkrävs nyttighet. Då har man liksom inte fattat poängen. Gud behöver inte vår tillåtelse för att existera. Det är han som finns fån början och vi är hans skapelse.
    Vilket inte blev en fullständig lyckad satsning. Vi föll i synd redan i lustgården. Och han älskade oss så mycket så för att inte förinta oss blev han själv människa och offret för våra synder.
    Det är vad vi får ta emot, eller slippa om vi inte vill till himmelen.

    • Hej Kyrkis
      I bland händer det att jag kommenterar kommentarer. jag blir lite nyfiken när jag läser din kommentar. Som du säkert förstår tror jag inte på en stor Gud, som skapade s.a.s. allt. Hur ser din bild ut av det som du kallar Gud? Är det en person, väsen eller mer som en metafor?

      Hälsningar
      Roger Södervall

  3. Gud skapade människan till sin avbild. Därför är han förmodligen en person, inte helt olik oss. Men ingen gubbe på ett moln.
    Men tydligast blir hans bild i Jesus. Där Gud blir lik oss. För mig är det en aha-upplevelse.

    • Hej Kyrkis!
      Jag förstår. Gud finns när vi människor söker Gudomlig kraft. Han älskar oss människor. Varför kan vi människor då inte nöja oss med att se Gud som en metaforisk skapelse. Varför göra Gud till en människa, som ingen sett, hört, eller ens fått minsta lilla bevis för att existera. Jag kan mycket väl tänka mig att religionen kunde uppleva nya höjder, om kyrkan mera effektivt tog sig an uppgiften som själavårdare.

      Hälsningar
      Roger Södervall

      • Vi som är utbildade som själavårdare finns till hands för många. Men jag tror att en del människor är lite rädda för oss. Att vi ska döma eller slå bibelord i huvudet på dom.
        Jag kan inte gå i godo för alla präster o diakoner. Det finns väl en del idioter i kåren, som precis överallt. Men över lag så tror jag det är kvalité i kyrkans själavård.

        Det står dig och alla att fritt att forma sin tro. Men vill man tro på kyrkans vis så tror vi att Gud blev människa i Jesus. Vid ett bestämt tillfälle i historien. Hans liv och död är avgörande. Det är kött och blod, inte några överandliga idéer.

      • Hej Kyrkis
        Jag har den djupaste respekt för din tro på Gud och att Jesus är Guds son. Jag ser Gud som en metafor för det som är jag och mitt själsliv. Jag tror att Jesus var en vanlig människa bland alla andra, dock med exceptionellt goda ledaregenskaper och med ovanligt god talang att förstå sig på människans natur. Att sen Bibeln har utformats över tid, av många olika författare, med syfte att spegla Jesus gärningar för att gynna Kristendomens framväxt, känns uppenbart.
        Det fanns en tid då samhället behövde makten från religionen för att byggas upp. Idag behöver människorna religionen precis på samma sätt, som när maktens människor använde sig av religionen, när städer och moderna samhällsstrukturer skulle skapas.
        Idag behövs kyrkan, och Gud, men i förhållande till den moderna människans perspektiv. Vi ser te x att mental ohälsa växa fram i samhället. Min tro är att det beror till stor del på dålig själslig hygien. Den moderna människan som bara för ca 100 år sedan jobbade med skörd och slåtter, gick i kyrkan varje söndag, tvingas idag en generation senare, att sitta framför datorn 8 timmar om dagen. Med krav på ständig utveckling, och valfärdstrött, lakas själen ur, till att bli en viljelös urvriden tvättsvamp. Den mänskliga själen behöver lyftas upp. Få känna sig gudomlig och ta emot högre kärlek(Affinitet). Samvetet behöver lättas med hjälp av Högmässans kraft. Det känns som om kyrkan har att återerövra folkets uppmärksamhet. Men det behöver nog ske med hjälp av en modernare och mera logisk retorik. Skall Gud och Jesus användas som mänskliga väsen idag i bredare folklager, behövs nog att dessa två gestalter antar metaforens skepnad. Något som Gud säkert skulle ha överinseende med. Han som älskar oss människor så mycket att han skänkte och offrade sin enda son, för att rädda oss från våra synder..

        Hälsningar
        Roger Södervall

  4. Jag använder aldrig frasen ”Gud och Jesus”. Eftersom jag tror att Jesus är Gud.
    En metafor blir aldrig Gud för mig.
    Min retorik må vara gammaldags. Men viktigare är innehållet.

    Gamla testamentet tillkom under många århundraden. NT däremot är skrivit under ganska kort tid från ca 50 till 100. Äldst är Pauli brev.
    Folk mår väl av att tro. Det är bevisat. Men kristen tro är ingen må bra-grej. Den är allvar.

    • Hej Kyrkis
      Kristendomen sitter på en skatt. Här finns ritualer och incitament som är utformade under lång tid, med ett enda syfte, nämligen att vårda människans själ. Ett stort hinder idag, som ligger i vägen för att fler skall få sin vardagliga själavård, är synen på Gudar och tro. Jag vet att det föreligger hyckleri. Den moderna människan har inga som helst problem att tillbedja sina idoler inom te x musiken. Men när det kommer till att tillbedja en person som för 2000 år sedan dog på korset är måttet rågat.
      Vad är det då som skiljer Jesus från Avicii? Jo, Avicii närmar sig människor via den goda känsla, som hans musik frambringar. Jesus närmar sig människor via en krånglig bok, och så att han dog på ett kors. Vill man närma sig honom måste man gå upp en söndagsförmiddag etc. Dessutom följer gamla fördomar om kristen tro etc.
      Högmässan borde finnas på You Tobe. Det borde gå att följa Jesus på Facebook. Valda moderniserade Bibelcitat på Instagram etc. För mig är meningen med Kristendomen att människor skall må bra. Jag ser ingen motsättning mellan att ta livet på allvar och att må bra. För mig är handlar det om en himmelsk symbios.

      Hälsningar
      Roger Södervall

      • Man kan nog hitta gudstjänster på You tub, tror jag. Men det blir aldrig samma känsla att lyssna på radio söndag förmiddag eller se TV, som att gå på en gudstjänst live.
        Får känslan att du vill ha en kristendom utan Jesus. Stämmer det?

      • Hej Kyrkis
        Jag tror att dagens människor i större utsträckning behöver komma närmare Jesus. Hitta djupare svar på frågor som underlättar livet. Idag finns avgrundsdjupa utmaningar i samhället, där religionen borde ha en självklar plats. Utanförskap, segregation, integration, gängkriminalitet borde vara ämne som en själavårdare kan sätta tänderna i. Vilsna internet-stressade tonåringar som söker sig fram i tillvaron kan vara en annan utmaning. Listan kan göras lång.

        Hälsningar
        Roger Södervall

  5. När ABs bloggportal fanns stötte jag till och från på vilsna tonåringar, flickor med självskadeproblem. Också mer vuxna som mådde dåligt. Jag tror faktiskt att jag ibland gjorde skillnad. Men nu är de svårare att finna.
    Har du en kanal för dessa så är jag med på tåget.

    • Hej Kyrkis
      Som du vet driver jag ”människovarlden”. Min tanke med bloggen var att blanda politik och allt annat mänskligt. Under en tid (2005-2008) fick bloggen mycket kommentarer som berörde arbetslöshet, utsatthet och utanförskap. Jag fattade då beslutat att ändra inriktning och i stort sett bara koncentrerar innehållet kring politik. Så här i efterhand är jag ångerfull. Jag borde grävt djupare i faktorer som berör utanförskap och utsatthet. Jag tror det finns dimensioner i samhället där politik och religion har gemensamma beröringspunkter. När samhället sviker, blir avståndet mellan deltagande och utanförskap snabbt allt för stort. Många hamnar i ett tillstånd där hopplösheten helt tar överhand. Det finns i stort sett ingen väg tillbaka, utifrån den utsatta verklighet många då upplever som oåterkallelig. Skam, skuld och ångest är känslor som förmörkar och förblindar.
      En själens livlina, en väg om nytt hopp skulle säkert hjälpa många. En utpost mellan samhällets yttersta punkt och början till att hitta vägen tillbaka in i samhället. Många tror kanske att de som inte klarar av att återanknyta in i samhället är lata och odugliga. Men faktum är att det krävs kraft och själslig styrka att utföra en sådan prestation. Det finns idag ca 800 000 människor som befinner sig i utanförskap i Sverige. Det är faktiskt så att antalet utanförsatta växer med några 1000 varje månad under 2014 och 2015.
      Jag tror att det finns ett stort intresse för en blogg som fokuserar på dessa människors vardag. En själens kompass som leder unga och gamla, som spårat ur i livet. Med funktioner som te x sekretessbelagda kommentarsfält etc. Jag ser många olika möjligheter.

      Hälsningar
      Roger Södervall

      • Läst vår diskussion om igen. Rörs av din goda vilja. Vi ser båda hur svårt många har det. Men vad kan vi göra konkret utan att kränka min, din och de behövandes integritet?
        Tål att pratas om gång på gång.

      • Hej Kyrkis
        Min utgångspunkt från början var att spegla de som lever. Utifrån det enormt stora perspektivet människor i Världen. Kanske så som det är tänkt att Gud ser oss dödliga (Jag bär inget sådant komplex, om du nu tror det). Du nämner att Gud är på allvar. Med det överträffas bara av en enda sak, och det är av det som sker när människor i Världen lever sina liv. På riktigt i det verkliga livet.
        Dagens media gör sitt bästa att profitera på människornas svagheter. Via kostråd, relationstips, bantning, motionstips, råd vid överkonsumtion av droger, hjälp med ekonomin etc. När jag te x ser en som människa som kämpar med att bli av med sin övervikt, ser jag en människa som har obearbetade dilemman i själen. Motion och rätt kost hjälper vissa som bär på övervikt att bli smalare, men långt ifrån alla.
        Allt ifrån obearbetade sorger, till skuld, ångest etc. Tynger själen till den gräns att balansen i livet rubbas. Bara insikten att alla synder kan hitta förlåtelse inför Gud. Att samhället faktiskt har system som hanterar skuld, utan att man nödvändigtvis behöver sitta i polisförhör. Att det är viktigt att söka förlåtelse inför sig själv. Precis på samma sätt som det är viktigt att låta sorg och förlust ha sin gång i själen. Sen kan man såklart inte på samma sätt söka och få förlåtelse inför lagen. Men alla brott kan sonas även om vissa straff är hårdare än andra. Att det är skillnad på att söka förlåtelse inför sig själv och inför samhället.
        Hamnar man snett i samhället är kanske den största utmaningen att hitta rätt väg tillbaka inom sig själv. Där är jag förtjust i Högmässan, där man uppmanas att upplyfta sitt hjärta. Hur skadat det än må vara kan det lyftas upp, man kan visa för Gud hur skadat det är. Gud skänker då sin kärlek och förlåtelse till alla oss syndare. Oavsett våra synders omfattning.
        Denna ritual kan mycket väl utföras online. Med risk för att bryta mot det första budordet, känns det ändå lockande. Det handlar om att utforma en onlinestruktur där man kommer i kontakt med utsatta grupper i samhället. Kanske i samråd med myndigheter etc.

        Hälsningar
        Roger Södervall

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: