Socialismens ideologiska dilemma


Vänsterns högtidsdag har passerats. Rödfnasiga, salivspottande socialister har talat till folket. Retoriken är ny, men budskapet det samma. Det målas upp en bild av något i dåtid, enligt dessa profeter är samhället skevt. Vissa människor lever ett sämre liv än vissa andra människor. Om dessa missprioriterade människor bara följer socialismens profeter så väntar broderskap, jämlikhet och solidaritet. Idag heter visserligen budskapen, kunskap – frihet – framtid.

Det pratas om människor, men människan är sällan nämnd. Det pratas om utbildning och kunskap, men var befinner sig eleven i socialismens värld? Det pratas om feminism, men sällan kvinnan. Det pratas om jobb och arbetslöshet, men var finns entreprenören och arbetaren i socialismens värld? Det pratas om solidaritet, men var finns Sveriges 800 000 utanförsatta i socialismens värld?

Det sägs att socialdemokraternas fallande opinionssiffror beror på att partiet inte lyckas nå ut med sin politik. Faktum är att varje gång de senaste 15 åren som socialdemokraterna haft möjlighet att vara tydliga med sin politik har partiet rasat i opinionen. Att det är så kan beror på att socialismens högtflygande ideal, som inte på något sätt speglar verkligheten skrämmer och oroar.

Socialism kan liknas med en populistisk bubbla. Med hjälp av retorik målas bilder upp som inte stämmer överens med verkligheten. Socialism är ett teoretiskt ideal som har för avsikt att förändra mänskligheten. Drivkrafter skall begränsas. Olikheter och mångfald motarbetas. Vissa mänskliga drivkrafter påstår t.o.m. socialismen kunna styra över.

Ur allt detta skapas ett parti som skall försöka blanda socialismens politiska ideal med pragmatik. Socialdemokraterna heter partiet. Hur gick det då? Är det ur något perspektiv möjligt att långsiktigt styra ett land där sociallimen är den bärande ideologin. Än så länge är svaret NEJ.

Det behövs inte mycket fantasi för att kunna förställa sig, vad som hänt med Sverige under finanskrisen 2008 utan en aktiv fungerande jobbpolitik. Det var folkvandringen från utanförskap in i samhället som räddade Sverige från ekonomisk kollaps den gången. Idag står Sverige återigen med en socialistisk regering, som saknar en strategi för framväxt av nya jobb. En regering som satsar stort på insatser som tillfaller den delen av befolkningen som inte jobbar. Det är faktiskt så illa att denna socialistiska regering kapitulerar till den grad inför jobbutmaningen, att deras egna kalkyler pekar på att den förda politiken kommer att beröva 100 000 människor deras jobb. Det är nog första gången i Sveriges historia detta sker.

Det är nog så att socialism och pragmatik är som olja och vatten. Oförenliga. Skrivande ställer gärna upp med att bli överbevisad.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: