Det lyckliga livet


Världens alla filosofer har ängat mycket tid och kraft åt tankar som skall leda till att människans liv blir ett lyckligt sådant. Medicin och läkekonsten med läkare, psykologer och forskare i speten söker med ljus och lykta efter evidens ur det männskliga sinnets djup, i hopp om att kunna underlätta människans vandring längs livets krokiga väg.

Mycket fram till idag handlar om att identifiera, klassifier och hitta bot till diverse olika psykiska sjukdomar. Hitta den person i en grupp som kanske inte riktigt passar in i ett allmänt vedertaget socialt sammanhang. Sätta en diagnos runt halsen och på så sätt låta personen leva livet med ett socialt handikapp som t ex ADHD etc. Idag haglar diverse olika s.k. ”inne-diagnoser” så som ADHD, DCD, DAMP etc.

Kanske är det nu tid att börja tänka nytt när det kommer till dessa utmaningar. Det talas idag mycket om diverse olika teorier som behandlar gruppens dynamik etc. Kanske bör den utpekade personen i gruppen börja behandlas som en effekt av gruppens oförmåga att hantera varierande olikheter och alla människors individiella olikheter..

Att göra det udda, främmande och okända till norm känner nog många som en djärv, kanske till och med som en skrämmande tanke som bör undvikas att överföras till aktiv handling.

Faktum är att samhället redan idag har skapat vägar åt personer som uppfattas som annorlunda, eller om man så vill säga udda. Idag kallas många av de människor som tidigt i livet utmärkt sig som lite udda, konstnärer, musiker och artister etc.

Men när det kommer till familjelivet finns det idag en stor differens mellan det som familjenormen kallar det lyckliga livet och den lite s.a.s. udda personens krav på känslomässigt svängrum.

Allt som lever har en källa. Alla människor formas av sin uppväxt. Kanske är det så att hela tanken med psykiska sjukdomar är en kullerbytta. Här finns många olika nivåer att ta hänsyn till innan det är möjligt att gå vidare med denna tankegång. Det finns många olika typer att psykiska sjukdomar. Det skall stå helt klart att psykiska sjukdomar i de flesta fall handlar om neurologiska störningar som inte under några omständigheter skall göra att någon eller någon grupp skuldbeläggs eller på något sätt misskrediteras.

Med detta sagt går vi nu vidare. Gifta människor som inte längre vill leva tillsammans, som ett äkta par och har gemensamma barn, ålägger samhället 6 månaders betänketid. Om däremot samma par kommer fram till att ett av deras barn är lite udda och kanske inte fungerar speciellt bra ur ett socialt, eller ur ett bredare funktionellt perspektiv. Då kan samhället ensidigt diagostisera barnet med att vara bärare av t ex ADHD, bara diagnosens kriterier uppfylls. Det menar skrivande skall vara omöjligt, inte utan en längre betänketid där hela familjen diagostieras som en familj med ett barn som löper risk att utveckla t ex ADHD under sin uppväxt.

Under de år där skrivande fördjupade sig i diverse olika utmaningar i den Svenska skolan, har många olika teorier som behandlar unga människors varierande inställning till lärande och inlärning sett dagens ljus. Det talas om att barn som är uppväxta i familjer där läsning och inlärning är en naturlig del av vardagen, per automatik klarar skolan bättre än de barn som inte får denna möjlighet. För dessa påståenden finns solklar evidens i många studier.

Men när det kommer till studier med familjer och familjesituatuioner där barn löper risk att utvecka ADHD etc vet vi generellt mycket litet om. Kanske är det så att orsaken finns att hämta i synen om hur samhället hanterar den där lite udda personen. Kanske har allt sin grund i kullerbyttor och missförstånd som är hämtade från gamla mossiga teorier om genetik, raser och vanföreställningar om att det skall finnas människor som är bättre eller sämre än andra människor.

Det haglar idag diagnoser utifrån symtom som liknar ADHD. Det bör stå klart för alla som läser detta att det finns precis lika många famlijer och familjesituatiner som i högsta grad är delaktiga i dessa diagnoser. Situationer som skapar den där udda personen som inte riktigt vill passa in. Hen som kan sammanfatta sitt liv som udda och avvikande enligt de normer som idag speglar ett normalt lyckligt liv.

Denna utmaning är idag så pass stor att en lagstftning rimligvis borde vara ett naturligt nästa steg. Först en bred vetenskaplig undersökning som plockar fram gemensamma nämnare, hämtade från alla familjer och famljesituationer där barn med psykiska diagnoser växer upp. Det behövs byggas upp en kunskapsbank där samhället kan bemöta denna utmaning i ljuset utifrån nytt vetande. Det är också hög tid att på allvar döda gamla mossiga tankegångar om att detta handlar om en fråga, där olika samhällsklasser spelar en avgörande roll. Även andra mer eller mindre mossiga föreställningar som vill göra gällande att det handlar om mödrar med svårigheter att visa sina barn kärlek etc.

Man skall som bekant inte föregripa undersökningar. Men med tanke på att det ännu inte finns någon undersökning i detta ämne. Finns möjligheten att bryta denna oskrivna regel. Här kommer gissningar som beskriver vad undersökarna antagligen kommer fram till;

1, Föräldrar skall ägna minst 10 minuter om dagen att verkligen lära känna sitt barn.

2, Alla föräldrar skall dagligen utmana synen på det som känns udda och annorlunda.

3, Föräldrar skall träna sig att separera sina egna känslor från barnens känslor.

4, Ett barn skall alltid beredas möjlighet vara stolt över sin unika särart.

5, Erbjud som förälder ditt barn stöd med alla sina utmaningar, undvik själv som förälder sånt som är skadligt, ohälsosamt, farligt och olagligt.

6, Så som föräldrar hanterar sina relationer, så skapar barnen sina relationer.

7, Alla skall alltid känna att oändlig förlåtelse inom familjen alltid är möjlig. Alla familjer borde ha uppsatta regler om vad som gäller för att uppbära familjens förlåtelse.

8, Skapa en miljö där alla känner att förändring är fullt möjligt. Låt alla barn dagligen berätta om vad de vill förändra. Det är en förälders uppgift att understödja barn med att förverkliga sina drömmar om framtiden.

 

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: