Riksdagens högtidliga öppnade


Startskottet som släpper loss politisk kamp i Riksdagens kammare har brunnit. Kungen har sagt sitt och ny period av ideologisk kamp står för dörren. Men i sanning är det inte speciellt mycket nytt som väntar. Det som däremot är nytt är att Sverige anno 2015 har ett parit i Riksdagen som hämtar sin ideologiska kraft ur Nationalsocialismen. Detta faktum är ur alla perspektiv högst anmärkningsvärt.

Det är förvisso inget nytt med byxvarm Nazism och Micro-rasister i Sverige. Men att därifrån vandra till ett parti som uppbär 20% av valmanskårens stöd är unikt även ur ett Globalt perspektiv.

Ur ett historiskt perspektiv ser det mera normalt ur. Europa har som tradition att starta minst ett par krig under varje århundrade. Krig som vanligtvis handlat om galna ledares villfarelser eller handel och tillgång av råvaror. Inte allt för sällan lite av varje. Alla krig skapar mäniskor som måste fly. Alla krig skapar människor som söker trygghet. Att det ur dessa omständigheter växer fram ideologiska strömningar som vill hämta kraft ur flyende människors otrygghet, kan vid en första anblick enbart uppleva vara makabert. Ur ett litet djupare perspektiv blir det inte mindre makabert, men kanske mer begripligt.

I alla tider har människor skapat grupper som byggt murar runt grupperingarna i syfte att försvara gruppens egendom. Så långt absolut ingen nyheter. Men i takt med att mänskligheten växer blir denna process alt mera komplicerad. Det finns kanske inga vetenskapaliga belägg. Men sannolikt var det så att det första urskiljande draget som gjorde att människor kände samhörighet var att man talade samma språk. Väldigt praktiskt. Det hördes direkt om det fanns tillhörighet till gruppen eller om det var fråga om en förrädare. Sannolikt är det så att allt började med dialektala variationer för att succesivt utvecklas till fullskaliga nationella språk.

Men det stannar inte där. Under mitten av 1800 talet börjar mänskligheten att växa ganska dramatiskt. Industrialismen ställer ganska tuffa krav, när människor succesivt lämnar sina lugna liv som jordbrukare och småbönder. Samhällets sociala normer är i behov av att skapa en nor för vad och vilka som verkligen är s.a.s. dugliga. Vilka som klarar av industrialismens hårda krav och påfrestningar. Helt plötsligt uppstår mått på vad som är hög-låg intelligens och fysisk förmåga såväl som social kompetens. Återigen tar den växande samhällsgruppen nya steg i att beskriva vad som krävs för att vara inne i gruppen och vad som händer om det är så att man befinner sig utanför gruppen.

Ur allt detta växer det fram politisk ideologi. Vissa ideologier tycker sig vara så bra att de kan bära hela nationer. Här finns t ex Nationalsocialismen och Marxismen. I dessa två ideologier finns mycket tydligt beskrivet hur ett maktövertagande skall ske. Här finns samtidigt en mycket tydlig bild av hur nya nationer under dessa ideologer skall växa fram. Nationalsocialismen lägger stor ton vikt vid den nationella samhörigheten. Här finns en vilja att indela mänskligheten i olika raser. Att det skulle finnas vissa raser som är mera högstående än andra raser. Det är vad som i dagligt tal kallas rasism. Marxismen är kanske Nazimens motpol när det kommer till människosonen ur detta perspektiv. Marxismen menar att alla människor är likvärdiga. Har samma värde oavsett tillhörighet och ursprung. Men Marxism är uppbyggt på att medlemmarna skall vara ideologiskt rena. Här handlar det om en form av tankens rasism.

Socialismen är en form av Marxism-light. Här läggs stor tonvikt på alla människor lika värde. Med den lilla braklappen att denna syn skapar ett behov av att inget människovärde får blir s.a.s. för högt eller för lågt. Bara lagom. Är man lagom är man en medlem av gruppen. I Sverige gick denna strävan så långa att medel människan fick ett unisont namn (Medel-Svensson). Ur ett ideologisk perspektiv blev det faktiskt framgångsrikt under en kortare period. Men mycket snabbt skulle det visa sig att hela detta tänk inte var långsiktigt hållbart. Problemet var inte att det var för svårt ett ansluta till den stora medelgruppen, utan att det blev allt för enkelt och bekvämt. Det skulle till och med visa sig att det var möjligt att samtidigt vara inne i gruppen som man i egentlig mening befann sig utanför samhället. Det har antagligen aldrig tidigare inträffat. Det finns inga funktioner i det system som idag är uppbyggt som klarar av att hantera ett innanförskap som egentligen är ett utanförskap. Socialismens växande utanförskap är antagligen ett första steg mot vad som kallas medborgarlön.

Men ingen av dessa båda ideologier är speciell god människovänner. Här finns mycket få incitament som tillåter att människan växer under succesiv utveckling. Här talas mycket om vad som anses vara rätt och fel. Att små människor skall ledas av dem som är överlägsna vad gäller ras, intelligens och social förmåga etc. Att det skulle finnas en fara i att låta alla människor tänka fritt, att agera fritt att känna sig fri. Att det skulle finnas en naturlig motsättning mellan att handla och skapa värden för egen del och människans sämsta tänkbara sidor.

Nu står vi där på första dagen efter Riksdagens högtidliga öppnande. Återigen prövas människans kognitiva och sociala förmåga på den yttersta gränsen. Omväldens behov knackar på i den lilla och välmående ankdammen Sverige. Det sägs att gruppens inre medvetande är vägledande när gruppens medlemmar möter omvärlden. Vilken bild skall sändas till historien när denna tid bokförs. Vilken ideologi skall ta emot dem som idag flyr från krig, död och otrygghet?

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: