Framtidens välfärd


Tanken om ett liv i välfärd är skapad ur en Världsbild som inte längre är aktuell. Välfärdsbegreppet idag handlar mycket om rättigheten att uppbära sociala förmåner. Välfärden i sitt ursprungsutförande handlade om att hjälpa mäniskor till ett bättre liv. Hela välfärdsbegreppet är hämtat ur tider när stora delar av Sveriges befolkning verkligen hade svårt att få bra sjukvård, bra utbildning och mat för dagen.

Dagens välfärd har delvis andra utmaningar att bemöta. Välfärdsbegreppet i framtiden bör kunna hantera sociala och ekonomiska utmaningar som spänner över hela befolkningen, ur ett perspektiv där alla medborgare inkluderas. Det är inte långsiktigt hållbart att 20% av befolkningen befinner sig utanför samhället.

Alla politiska , ekonomiska och sociala reformer som skapas idag bör vara utformade på att sätt som klarar av spegla hela samhällsbilden. Industrialismens krassa och iskalla mäniskosyn bör i tider, anno 2015, vara utsuddade från samhällsbygget. Framtidens samhällsbygge bör enbart vila på humanism och liberalism. Ett samhälle som ser alla i sin roll som samhällsbyggare, oavsett från vilket horisont individen vill skapa sin tillvaro utifrån. Ett framtida samhälle som byggs på ett sätt där ord som utanförskap, migration, etc. enbart sorteras in under rubriken samhällsbyggare.

Välfärdsbegreppet i framtiden bör handla mindre om sociala förmåner. Ett nytt välfärdsbegrepp bör istället handla om en väl utförd färd genom livets alla utmaningar. En samhällsstruktur som har som yttersta uppgift att inkludera. Ta till vara allas rätt till ett aktivt liv.

Dagens välfärdsbygge i Sverige är en socialistisk skapelse. I de godaste avsikter blir det som vanligt alltid frukatsvärt fel när denna ideologi finns med i bilden. Socialismens iver att skapa ett samhälle helt utan sociala skillnader som urskiljer individer är en utopisk fantasi. Denna näst intill besatthet skapar ett samhälle där toppar och dalar suddas ut. Det ligger i sakens natur att en god socialist inte pratar om sina storslagna ambitionen, sin eventuellt feta plånbok etc. Precis på samma sätt väljer socialismen att blunda inför de mäniskor som av diverse olika orsaker hamnar utanför samhället.

Alla dessa samhällsutmaningar skapades av socialismen. I Sverige har socialismen fått 70 år att mer eller mindre härja fritt. Det syns nu allt tydligare att här finns ingen långsiktig hållbar väg framåt för Sverige. Återigen kommer en socialistisk budget få styra över Sveriges öde. Redan innan denna budget blivit godkänd i Sveriges Riksdag står det klart att jobben blir färre, utanförskapet utökas, klyftorna kommer att växa, statsfinansera kommer att bli sämre, välfärden kommer att krympa. Socialismen har aldrig klarat av att bära individens behov och drivkrafter, det kommer få till effekt att historien upprepar sig. Socialismens medelklassyndrom kombinerat med grön galenskap kommer att skada Sverige på mer än ett sätt..

Alla människor är inte skapade på ett sätt som möjliggör ett liv som medelmåtta. Det är en ideologisk strävan som har för avsikt att våldföra sig på människans natur, som ligger bakom socialismens vurm för medelmåttet. Det är en ideologisk strävan som inte har alla individers unika värde som målsättning. Här finns en tydlig bild av att förändra och påverka i stället för att bejaka och understödja. I detta tänk finns även inbyggda mekanismer som diskriminerar och särbehandlar de människor som inte bejakar snittindivindens liv. Så som välfärdssamhället idag är uppbyggt ur ett ideologiskt perspektiv är det kanske så att halva befolkning går att räkna in under snittindividens levnadsmått. Andra hälften avviker från denna norm i varierande grad, ända ut förbi den femtedel av befolkningen som inte ens passar in under normen för ett samhällsdeltage. Det kan vara huvudorsaken till att det ofta bli väldigt jämt mellan de olika blocken i Svensk politik. En annan nästan obehaglig iakttagelse i detta sammanhang, är att Sverigedemokraterna i procent räknat är ungefär på samma nivå som antalet utanförsatta i Sverige.

Tiden bör vara mogen för en ny ideologisk inriktning i Sverige. Sverige måste lämna socialismens skaliga inverkan. Det Svenska samhället är redo för en ordentlig liberaliseringsvåg. Sverige har idag en välmående medelklass. Men skall medelklassen fortsätta att växa behövs att fler bjuds in i samhällsgemenskapen som aktiva samhällsbyggare. Sverige behöver en bredare och växande skara människor som tar risker, använder sina drivkrafter till att skapa nytt framtidshopp och måla upp nya horisonter att stäva framåt emot. Detta samtidigt som samhällets yttre gränser måste bli bredare och djupare. Det håller inte att 20% av befolkningen befinner sig i ett stadigt växande utanförskap. Kanske handlar allt detta om socialismens stora paradox. När medklassen växer och lever gott av välfärdens frukter, förvinner de drivkrafter som för samhället framåt, samtidigt som medelklassens framfart snävar av utrymmet för dem som inte riktigt passar in i normen för kunna leva ett liv som medel-Svensson.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: