Välfärdens motor


Välfärd är inget självändamål. Välfärd är ett aktivt beslut. Men när inte alla som lever i en välfärdsnation ställer sig bakom beslutet att skapa välfärd uppstår missnöje. Det finns även risk att ett politiskt Status Que uppstår. Dvs allt det och dem som skapar välfärden tas för att vara självklara. Välfärdssamhället blir då en motor som förväntas fungera enbart med hjälp av att tanken med drivmedel fylls på vid behov.

Alla som någon gång ägt en bil vet att bilägandet består att många fler åtaganden än att fylla tanken med bensin. Bilägandets absolut viktigaste beståndsdel är tveklöst ägaren. Lite på samma sätt är välfärden uppbyggd. Välfärd är inte bara skattesatser och resurser. Välfärd är ett beslut som bygger på att alla i samhället verkligen vill leva ett liv i välfärd. Det är djupt olyckligt att Sveriges välfärd skapades i en tid då Marxism och Socialism var rumsrent. Hela den Svenska välfärdsmodellen fick därför en mycket olycklig start. Den byggdes ur socialismens medelmänniska perspektiv. Att det hade något att göra med rättvisa att Sverige skulle bygga ett välfärdssamhälle. Att på något sätt ett stort övergripande perspektiv skulle fånga in alla i en enda stor sossegryta, där alla per automatik skulle leva ett underbart välfärdsliv.

Alla som levt livet mer än 2 dagar vet att livet är något helt annat. Vad som är rättvisa idag kan variera från individ till individ och har mycket lite med välfärd att göra.

Den som är missnöjd med samhället idag kan lätt tolkas som att inte ställa upp på välfärdssamhället. Välfärd är som sagt inget självändamål. Det borde råda valfrihet även på detta område. Det har sagt tidigare och förtjänar att sägas igen, välfärd är ett aktivt val inte en självklarhet. Att göra välfärden valfri är kanske ett sätt att vidareutveckla välfärdssamhället. Det öppnar upp möjligheten att det skapas flera olika välfärdsmodeller som mycket väl kan fungera parallellt. Varför det nödvändigvis måste vara en modell som skall leverera tjänster som passar alla känns nästan osannolikt. Det hade nästa varit mera konstigt om det faktiskt varit så att alla varit nöjda med den Svenska välfärden.

Det kan därför vara klokt att se över hela den Svenska välfärdsmodellen. Bevisligen fungerar den inte tillfredsställande. Den klarar helt enkelt inte av att tillgodose de behov som samtiden har. Än mindre ser det ut som om den Svenska välfärdsmodellen klara av att möta framtidens behov. Det är inte långsiktigt hållbart med växande ohälsotal och utanförskap i kombination med en åldrande befolkning. Det samtidigt som städerna växer och landsbyggden dras med befolkningsunderskott.

Ökad frihet och ökad valfrihet är en nästintill oprövad modell. Under de 8 år med Allianen växte valfriheten mycket snabbt och gav många positiva resultat. Tyvärr tappade Alliansen greppet om frågan till förmån för de rödgröna krafternas feghet och missunnsamhet. I stället för att glädjas åt att det finns mäniskor i Sverige som vill tjäna pengar och samtidigt utveckla landets välfärd, så togs det politiska poänger på att det var fult att vilja tjäna pengar. Det borde ligga i allas intresse att det finns människor som vill tjäna pengar, för det är så välfärd skapas. Det är viljan och förmåga att generera värden som skapar välfärd. Det är här välfärdens motor får service, omsorg och förmåga att bygga nya vackra chassin och karosser, samt att utbilda nya förare som kan navigera hela den Svenska välfärden in i framtiden.

 

 

 

 

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: