Jämställd sjukfrånvaro


Sjukfrånvaron ökar. Intressanta aspekter hämtat ur detta faktum är att en majoritet av denna ökning består av kvinnor i alla åldrar. När nu denna selektivt går att utläsa uppstår en rad nya frågor.

1, Kan det vara så att kvinnor är mer benägna att söka sjukersättning när möjligheten uppenbarar sig?

2, Vad gjorde kvinnor när det fanns en bortre gräns i sjukförsäkringen?

3, Finns det orsak att lägga ett djupare genusperspektiv när det kommer sjukförsäkringssystemet som en helhet?

Innan något eller någon kan bli jämställd krävs förmågan att se, uppleva och förstå skillnader. Alla människor är unika. Men skillnaderna mellan könen är något som kräver lite extra mycket eftertanke när det kommer till denna utmaning.

Samhället strävar i allt snabbare takt att utjämna klyftan mellan man och kvinna. Men idag pekar allt på att denna kamp har en tydlig förlorare, gissa en gång vilket kön som drog Svarte Petter i det nyfeministiska Sverige. Jämställdhetskampen med slagord som lika lön för lika arbete, skapar inte jämställdhet. Det skapar stressade kvinnor som tvingas leva ett liv i ständig maktlöshet.

Det är inte så att kvinnor är mer benägna att sjukskriva sig. Det är så att samhället inte är utformat för att klyftan mellan man och kvinna skall kunna slutas. Det saknas en komplett genusanalys, där det jämställda samhället som modell genomlyses. Att leva som jämställd är en akt som bedrivs av kvinnor. Ett projekt som är energikrävande. Det är en kamp som sker på fritiden, på jobbet, i relationer och i hemmet. Utöver detta skall ett jobb genomföras, samt ett liv i övrigt med man, villa, Volvo och vovve.

Om det varit så att sjukfrånvaron idag minskat bland kvinnor hade skrivande varit kraftfullt överraskad. Det är snarare så att sjukfrånvaron har en mycket tydlig koppling till jämställdhetskampen. Mera av jämställdhet i samhället innebär nästan undantagslöst högre sjukskrivningstal bland kvinnor.

Först när detta faktum fullt ut accepteras kan jämställdhetskampen ta fart på allvar. Paradoxalt är det faktiskt så att allt som feminismen står för är näst intill 100% kontraproduktivt, nästan så att man vill säga att hela denna kamp är samhällsskadlig ur alla tänkbara perspektiv. Det som behövs är att bygga upp en förståelse för den manliga och kvinnliga sidan ur ett familjeperspektiv. Det behöver inte på något sätt handla om att man och kvinna skall leva i en relation med varandra för att denna förståelse skall byggas upp. Det handlar om att belysa förståelsen om att det finns en skillnad mellan den manliga sidan och den kvinnliga sidan av samhället som en helhet. Att det faktiskt är så att båda sidorna är den grund som hela samhället är uppbyggt utifrån. Det handlar om goda och starka krafter. Sen behöver det absolut inte vara så att den manliga synen alltid behöver bäras upp av en kropp av manligt kön eller vise versa.

 

 

 

 

 

 

 

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: