Varats olidlighet


Säg den som vill definiera sig själv som misslyckad, olycklig och utfattig. Den Lutheranska livsstilen har lärt människor att försöka vara något mer än just människor. Det i sin tur skapar samhällen med kravbilder och förväntningar som i många fall kan upplevas vara omänskliga.

Bilden av normalitet och normalt beteende är vägledande för många. Men hur är en normal människa? Hur ser en normal människa ut?

I landet med enbart blinda människor sägs den med syn vara kung.. Men är den seende i detta land normal?

Hur lång är tiden under ett normalt liv då en människa kan förvänta sig att uppleva lycka? Säg att lycka är en känsla som upptar i snitt 10% av ett normalt liv. Är då resten av tiden är då normala människor går runt och önskar att få uppleva lycka? Kan det vara så att det är högst troligt att alla människor som föds har att förvänta sig att mer än 10% av livet kommer att bestå av ångest?

Det är så att bilden av livets alla utmaningar i stor utsträckning avviker från snittmänniskans förväntningar av livet. Här har vuxenvärlden en stor uppgift att uppfylla. Det är självklart att önska sina barn ett lyckligt och långt liv. Men att därifrån gå längre än så genom att bygga upp långsiktiga förväntningar åt sina ban som kan vara tunga att bära är en belastning som tynger ett sinne under utveckling.

Det finns en mycket tydlig motkraft till stora förväntningar och det är utrymme. Förutsättningar för att något skall växa och växa på ett bra sätt är att där finns utrymme att växa. Om man odlar en växt och hänger en vikt runt växtens stam finns inte det nödvändiga utrymmet för växten att utvecklas till sin fulla prakt. Men växten behöver alltid näring, syre och lämpliga förutsättningar. När det kommer till samhällsbyggen är det enkelt att skapa grundförutsättningar som näring. Men klarar vi av att ge varandra utrymme?

Här finns en rad spännande paradoxer att fundera över?   

# Skiljer vi oss för att dagens samlevnadsformer inte ger individen tillräckligt stort utrymme?

# Påverkas människors mentala hälsa negativt av att vara beroende av ett välfärdssamhälle?

# Varför ställs förväntningar som alla vet inte kommer att uppnås?

# Om stress handlar om att inte hinna med allt man vill göra, varför vill man då göra allt?

# Innebär det att vara nöjd med det man har, samma sak som att avstå från det man vill skapa och försöker uppnå?

 

 

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: