Moderaternas Sverigebild


 

I Sverige har alla rätt till sin åsikt, fria tanke och handling. Det är olagligt att begå brott, elda bilar i förorten, attackera blåljuspersonal osv. Dessa två meningar är grunden till en grundläggande ideologisk tankegång som devalverats att handla om Sveriges invandrings och integrationspolitik. Det sägs att det inte är möjligt att både ha kvar och att äta upp kakan. Men så är inte fallet när det handlar om politik. En äkta Moderat skall kunna hantera både sidor. Som Moderat är det självklart att samhället skall ha resurser tillräckligt att skapa trygghet. Men i grunden skall allt bygga på frihet ur alla tänkbara perspektiv. Här handlar inte trygghet om trygghet för trygghetens egen sak. Ett samhälle skall vara tryggt ur ett frihetsperspektiv. Den människa som känner sig otrygg är också ofri, känner man sig ofri är det osannolikt att det startas nya förtag, att nya jobb växer fram osv. Detta är grunden i Moderationernas ideologiska kamp.

Moderaterna bygger fria samhällen med en succesivt framväxande frihet, där människovärdet är målet. I grunden en könlös konstruktion där det alla människor är stöpta i samma form.

Det är skivandes djupaste övertygelse att detta är den enda långsiktigt hållbara samhällsversionen. Otrygghet kan aldrig bekämpas med auktoritära handlingar. Trygghet växer fram när frihet tillåts slå rot, när varje individ i ett samhälle tillåts forma sitt eget liv. När politisk kraft riktas till att bygga upp människovärdet. När varje individ är aktiv med att skapa sin egen frihet i samhällets trygga format. Då krävs ett ledarskap som förstår frihetens alla aspekter. När samhället finns där det behövs. När samhället är underställd individens grundläggande behov.

Föregående meningar kan kanske vara en ganska god sammanfattning av det Svenska samhället. Men det behövs bara kontakt med media i 5 minuter för att en helt annan bild tar form. Där syns inte allt för sällan uppgivna människor tala om diverse olika kriser, brott och svårigheter. Låt gå får detta, men var finns kampen för att visa samhällets andra sida. All vi människor som tror på en kamp för frihet, för ett samhälle där det växer fram nya företag, där nya jobb växer fram, där invandrade får ta del av gemenskapen och välkomnas in som nya samhällsbyggare.

Tiden är inne då vi Moderater måste gör något så ovanligt för oss som att ta upp kamp, att skapa framtidens Sverigebild. Vår ideologi har allt som behövs för att bygga framtidens samhälle. Vi skall inte öppna våra hjärtan, vi skall berätta om frihet. Vi skall berätta om trygghet. Vi skall berätta om vad som krävs för att nya företag och nya jobb växer fram i hela Sverige. Vi skall berätta om att trygghet är den ideologiska grunden till att människor kan känna sig fria. Att känna trygghet i skolan, är förutsättningen för att unga människor skall få de kunskaper som krävs för att kunna vara aktiva med att skapa sin egen frihet som vuxna samhällsbyggare.

Den stora frågan idag är vilket Moderaterna som väljarna skall värdera inför valet 2018. Antingen en darrig räddhågsen ”vända klappan efter vinden” version, eller en rakryggad ideologisk hjälte som tog striden på vinst eller förlust. Framtiden ställer en fråga..?

 

 

 

 

 

Effekten av ett delat samhälle


En hårt, kanske förgäves kämpande Riksbank brottas med penningpolitiska utmaningar som kanske enbart berör vissa delar av det Svenska samhället. Ett fenomen där Sverige enbart utgör är en mindre del ur ett Europeiskt perspektiv, även ur ett Globalt dito. Under s.a.s normala  omständigheter är räntan ett effektivt redskap som fungera ungefär som en katalysator. Rensar bort oönskade inslag och ser till att gynna sånt som är önskvärt. Ökar priser och löner på ett oönskat sätt (Risk för växande inflation) då är det normalt enkelt att höja räntan så att efterfrågan och tillgång balanserar. Förhållandet mellan ränta och inflation är i grunden en ganska enkel konstruktion.

Det som idag utspelar sig är unikt. Räntevapnet fungerar inte så som erfarenheten vill göra gällande. Räntan sänks regelbundet, men önskad effekt uteblir. Syftet med sänkt ränta att skapa högre löner och priser resulterar inte i ökad inflation, utan enbart en inflation i sänkningar av räntan.

Denna blogg har uppreptat lyft fram utanförskapet i alla dess olika former. Med detta inlägg är tanken att lyft upp ett nytt perspektiv i ämnet utanförskap. Det som händer idag är att den ”dopingeffekt” som samhället skapar med extremt låg ränta och en jobbfientlig rödgrön skattehöjar politik, förvandlas till riskabla prishöjningar i storstäderna och ett ökat bidragsberoende i övriga Sverige.

En samhällsrörelse som kan liknas vid en dopad idrottsman som utan att tävla och träna vinner första pris. Det finns egentligen enbart en väg framåt. För det första, måste det skapas ett samhälle där ansträngning och hårt jobb premieras. Sen behöver skatter vara anpassade att gynna sånt som som bygger samhället starkt i framtiden. Ett dynamiskt skattesystem som gynnar Ekologiska livsmedel, Ekologiska produkter och material, nya klimatsäkra energisnåla boendefomer, samåkning, kollektiva färdsätt, moderna enkla tjänster, bra skolor, en effektiv modern välfärd, ökad valfrihet osv.

Med dagens samhällsutveckling gynnas s.k. ”gamla värden”. Den låga räntan gynnar att bo i en dyr omodern innerstadslägenhet, leva en dyr energislukande livsstil, bära billiga importerade kläder, att konsumera kött och dålig importerad snabbmat, att leva en osund livsstil, driva dåliga skolor osv.

Det är denna samhällsutveckling som grundlägger dagens växande utanförskap. Vi ser idag en politisk rödgrön värdekjedja utan tydliga ideologiska linjer som angriper denna utmaning. Om utvecklingen skall vändas måste det finnas fler som väljer ett aktivt samhällsdeltagande. Det måste finnas fler som väljer att anstränga sig och ta mer ansvar i samhällsbygget.  När det skapas mer och fler ”moderna värden” i fler delar av Sverige kommer det att få till följd att efterfrågan ökar. Det kommer att driva upp priser och löner. Då behövs en plan för ett starkare Sverige. En plan som i grunden tar sig an alla dessa utmaningar på ett sätt så att fler erbjuds enklare vägar in i samhälllet.

 

 

 

Alliansismen


En Borgerlig Allians mot samhällsfarlig rödgrön socialism. Men så helt plötsligt förändras allt av ett parti som gör stor sak om frågor som berör invandring och integration. Utan förvarning förändras hela det politiska spelet. På några få år flyttar rasism och nazism in i Sveriges riksdag. Nu står Sverige inför faktum. Återigen spelar historien upp sin smutsiga sång som ställer människor emot varandra i tider av stora utmaningar.

När det nu behövs som bäst, verkar det som om den stolta Borgerliga Alliansen tappat sin kraft. Det är nu i prövningens stund som jobbpolitiken skall göra skillnad. Det är nu Moderaterna och Alliansen skall visa styrka. Det är nu det behövs handlingskraft som ger alla människor ökad frihet. Sverige behöver inte mindre, utan mer Alliansism. Nu gäller det att ta initiativ, inte börja vingla. Det är nu det skall drivas politik som leder till högre sysselsättning och många fler nya jobb. Punkt.

När det kommer till nya jobb och mer välfärd, då är det Alliansen som gäller. Med nya jobb och mer välfärd finns inga utmaningar som inte kan lösas. Det är nu valsegern 2018 grundläggs. Nu kör vi…

Demografisk näringslivspolitik


Det måste löna sig att starta och driva företag i små och medelstora städer. Det måste mobiliseras krafter som förmår att hindra dagens urbaniseringstakt. Skattevapnet är ett effektivt redskap, när det ändvänds på ett sätt som svarar på frågan som om hur drivkrafter och initiativ kan skapas, då uppstår nya förutsättningar som ingen trodde var möjliga.

Räknar man bort Sveriges tre storstadsregioner finns ingen risk för en bostadsbubbla. I glesbygd, små och medelstora städer finns ingen bostadsbrist eller övervärderade bostader.

Sveriges förutsättningar kan ändras i grunden om skattesatser anpassas till rådande omständigheter ur ett regionalt perspektiv. Att det skall löna sig att driva företag och att jobba oavsett vart i landet man befinner sig borde vara en självklarhet. Det sägs att det måste byggas fler bostäder för att kunna lösa bostadsbristen. Men det borde i samma mening även sägas att bostadsbristen går att lösa genom att fler flyttar in i alla tomma bostader som finns på landsbygden. Men då behövs nya vinklar att angripa utmaningen utifrån .Då behövs en näringspolitik son gynnar ”livet på landet”.

Ett konkret förslag är en regional skattetabell med lägre skatt för de företag som är belägna i glesbygd. Även de som väljer att söka jobb vid dessa företag skall uppbära lägre skattesatser. Det kan mycket väl vara så att här vilar ett förslag som kan balansera den överhettade bostadsmarknaden.

Men med dagens rödgröna förslag om drivmedelsskatter och ökade kostnader för att jobba är risken uppenbar att bostadsbubblan utökas än mer.

Det är hög tid att låta moderat politik anta utmaningen med en demografisk näringspolitik som utjämnar klyftan mellan stad och landsbygd. Det behövs moderata initiativ som kan sätta fart på landets alla vilande gröna näringar.

Möjligheterna och drömmarnas förlovade land


Ett bättre liv. Det är ett bättre liv som är drivkraften att vilja bli samhällsbyggare i Sverige. Det är Sveriges förmåga att leverera fred, frihet, utbildning och jobb som lyfter landets attraktionskraft. Just precis nu strömmar ovanligt många drömmar och möjligheter in i Sverige.

Ur detta föds många olika angreppsvinklar. Men det öppna sinnet som kan se bortom rädslor och fördomar bör kunna förstå att skapa en politik som klarar av att underlätta så nya drömmar kan slå rot i Sverige, på ett sätt som skapar nya möjligheter, utifrån där Sverige kan växa sig starkare in i framtiden.

Ett land som skapar möjligheter att förverkliga drömmar, är ett land som inte bara står starkt inför utmaningar, utan även växer sig starkare efter utmaningen.

Det är drömmar och möjligheter som skapar välfärd. Just sådana drömmar som i tusental anländer till Sverige varje vecka.

Dagens stora samhällsutmaning är att skapa politik som kan släppa loss alla dessa nya drömmar i det Svenska samhällsbygget.

Låt DÖ leva


Decemberöverenskommelsen är antidemokratisk. För dagens vinner den inte ens majoritetens gillande. Men den vinner något som Alliansen har dåligt med och det är tid. Dessutom ser det ut som Moderaterna gynnas av DÖ i opinionen.

Visserligen kommer den rödgröna budgeten kosta nya jobb, sysselsättning, ökad utslagning och välfärdssatsningar. Men Alliansen är inte laddad för en ny regeringsperiod.

Moderaterna har alltid en bra grundsyn om hur ett land bör skötas. Men som det idag ser ut är politiken en förlängning av den framgångsrika jobblinjen. Jobblinjen var framgångsrik av två orsaker. Den va bra utformad, presenterad och genomförd. Men framför allt kom den i en tid då utanförskapet var på god väg att knäcka Sverige. Det fanns ett uppdämt behov att få Sverige på fötter. Idag ser det lite annorlunda ut. Visserligen är utanförskapet fortfarande alarmerandes stort. Men det finns idag flera dimensioner i problembilden än att bara peka på skapandet av nya jobb.

Under 1970 talet var det få som förstörd när vi pratade om frihet. Under 1990 talet hamnade vi moderater fel beroende på att alla våra förslag reducerades till att handla om sänkt skatt. Idag när vi pratar om det breda samhällsdeltagandet fastnar vi i diskussioner om sänka ingångslöner.

Efter att Järnridån föll, förstår nog de flesta vad vi moderater menar när vi pratar frihet. Efter Alliansens framgångsrika år med skattesänkningar, förstår nog de flesta vad sänkt skatt, på rätt sätt (Med Anders Borg) kan skänka ett land.

Nu handlar det om att lyfta fram det breda samhällsdeltagandet. Utforma en politik som bjuder in alla att delta i samhällsbygget. Det är ett enormt arbete. Här behövs ideologisk kraft. Här behövs att bryta alla tänkbara fördomar, könsbarriärer, generationsklyftor etc. En arbetsmarknad där alla växer. En arbetsmarknad där små företag växer oavsett var i landet de verkar. Kanske nya former av socialt företagande. Ett företagande som bygger på skattereduktioner som riktar sig till socialt företagande på landsbygden (BRYT-avdrag). Säg en likande avdragsmodell som RUT och ROT. Kanske att bolagsformen kan vara ideell förening. Att staten står för ett mindre startkapital. Sen kan medlemmar i föreningen (Och alla andra) göra skatteavdrag när de utnyttjar tjänster som föreningen tillhandahåller. BRYT-föreningen skall i huvudsak anställa ungdomar mellan 18-25 år och människor som befinner sig längst bort från arbetsmarknaden.

En kommunal tröskelsektion. En kommunal tjänsteman som lyfter fram de vanligaste lokala effekterna som hindrar samhällsdeltagare. Uppdraget skall vara brett. Här skall fördomar, missförhållanden, segregation, genus, kultur etc vägas in som tröskeleffekter, så att de fortlöpande kan hanteras i vardagen.

Ett nytt lönesystem. Ett system med fler och kortare ingångssteg. Kanske kan BRYT-avdraget kopplas in. BRYT kan också bli en egen reform. En reform som befintliga företag kan anslutas till. Anslutna företag kan ansöka om BRYT-bidrag när de anställer ungdomar och långtidsarbetslösa människor.

Att utforma en ny arbetsmarknadspolitik tar tid. Nya idéer måste bli bra idéer. Jobbet med att skapa vinster som bygger välfärd.

Minskande Brott och ökande gemenskap..


Brott och straff är liksom inget som normalt väcker min nyfikenhet. Men det som nu väcker min nyfiken är det som går under betäckningen organiserad brottslighet.

Säkerligen har mängder med akademiska utredningar tagit på sig stora tunga analystäcken, i försök att ringa in denna aktivitet. Man löper som alltid en viss risk att slå in redan öppna dörrar, när man ger sig i kast med att titta på den som alltid välanalyserade polisära verksamheten.

Som den gode moderat jag är följer jag såklart utvecklingen på kongressen i Norrköping med stor entusiasm och nyfikenhet. Som alltid tenderar vi moderater att lite väl ofta kalla på straffet som brottets enda lösning.

Bevisligen är det så att brottsligheten i Sverige sett ur ett bredare perspektiv är i minskande. Men likt alla färger finns det alltid nyanser att beakta. De som mot förmoda följt min blogg, vet att jag lägger ner mycket tid på det där med utanförskapet. Det Svenska samhället är idag bärare av ganska så omfattande utanförskap. ca 14% av alla arbetsföra Svenskar befinner sig i utanförskap. Det vi borgare lyckats med, är att på 7 år minska detta utanförskap med en bit över 200 000 människor. Människor som tidigare befann sig så långt i från en delaktighet i samhället som man bara kan tänka sig, finns idag någon stans i gemenskapstrappan, på väg in i samhället som aktiva samhällsbyggare.

Man kan kallt konstatera att i takt med att den borgerliga jobblinjen implementeras i samhället sjunker också brottsligheten. På något sätt känns det naturligt att den som befinner sig i utanförskap löper större risk att hamna i brottslighet.  Man kan kalla på strängare straff för brottsligen, men vill man verkligen ta sig an brottsligheten skall man satsa än mer på att utrota utanförskapet.  Jag ser det som självklart att stora delar av utanförskapet försörjer sig på den kriminella banan. Som utanförskapskriminell vilar helt enkelt på två inkomster. Delvis lever man på bidrag från samhället och delvis får man sin försörjning från sin kriminella verksamhet.

Vägen bort och ur denna livsstil påverkas högst marginellt om så dubblar antalet poliser i Sverige, eller kraftfullt höjer straffvärdet för brott kopplad till denna verksamhet. Jag ser bara en väg och det är den sociala vägen. Man måste titta på denna livsstil som det antagligen kan kallas att vara utanförsatt och lära sig vad som gäller. Jag tror verkligen inte ett en enda människa i grund och botten vill vara utanförsatt. Väl inne i detta levnadsmönster är man en het aspirant att te x bli medlem i de kriminella motorcykelgängen. En ung människa som växer upp med en förälder som är utanförsatt, ser man kanske bara en möjlighet som framtidsperspektiv, och det är att ansluta sig till den kriminella Världen. Då ligger te x Hells Angels när till hands.

Det borde inte vara svårt att börja nysta i detta ur ett samhällsperspektiv, om man bara bestämmer sig att börja ta sig an de social utmaningar som följer i spåren på dessa tankegångar.  Jag tror säkert att te x polisen ganska så fort kan hitta social vinklar i sin verksamhet, som gör det möjligt att snabbt börja hitta ingångar i denna undre Värld som rekryterar medlemma ur skaran samhällets utanförsatta.

Jobbar man sen parallellt med utökade satsningar på arbetsmarkandsåtgärder typ jobb och-utvecklingsgarantins olika faser, borde det samtidigt gå att minska den organiserade kriminella världen och reducera utanförskapet. Jag tror personligen att det finns en kraftfull gemensam nämnare här som borde belysas än tydligare.

Visst är det så att alla behövs..