Reinfeldts argument synade Juholts brister


I en debatt där olika politiska alternativ sätts på prov gäller det för deltagarna att vara pålästa om detaljer i sin sakpolitik. Att säga A innebär alltid att man måste säga B för att vinna förtroende och opinion.

Alliansen arbetslinje vann enligt mig stort över den socialdemokratiska motsvarigheten på walkover. Nu hade socialdemokratin med Håkan Juholt i spetsen verkligen chansen att leverera ett trovärdigt alternativ. I stället vinglar Håkan Juholt i väg i retoriken och framstår som Lars Ohlys allierade kompis.

Min dom är hård, men Håkan Juholt är otillräcklig som partiordförande. Han visar stora brister i sin förmåga att leverera trovärdighet. Han faller offer för sitt känslomässiga engagemang i vänsterpolitiken. Han är ingen äkta saklig politiker utan en aktivist som drivs av sin känslomässiga sak.

Den falang av vänsterpolitiken som framförs i partiledardebatten av Håkan Juholt kunde mycket väl (Precis som Lars Ohly sa i debatten) varit framförd av kommunisten Lars Ohly själv.

Reinfeldt vs. Juholt


Ovissheten och frågan om hur personligheternas dynamik laddar mötet mellan de båda blockledarna. Högern möter vänstern i retorisk tungviktskamp. Retorik och politisk viljekamp.

Att vänstern väljer att använda Håkan Juholts folkliga skojeri som ett huvudatribut står nog redan klart. Att Fredrik Reinfeldt kommer lägga tonvikten på alla nya jobb som skapats och Sveriges urstarka ekonomi, samt alla nysatsningar inom välfärden och det offentliga är kanske ingen avancerad gissning.

När sen deras huvudanföranden är utspelade kommer säkert Håkan Juholt slå ett slag i luften för det offentliga och komma med nedsättande kommentarer om privatskolor, barnfattigdom, skattesänkningar och hyllningar till den kommunala musikskolan. Intressant blir om Håkan verkligen vågar äventyra den lilla opinion som fortfarande finns och komma med kontraförslag om vilka skatter som kommer att höjas. Roligt är också att höra varför de skall höjas. Det känns ju knappast idagsläget aktuell eller ens behövligt att öka intäkterna till den redan överfyllda statskassan.

Andra områden som blir mycket intressanta att följa blir när Håkan Juholt skall försöka sig på att prata arbetsmarknadspolitik och sjukförsäkring. Det skall verkligen bli spännade och höra hur socialdemokraterna skall försöka skapa en rättvis arbetsmarknad, för alla de som deras politik tidigare lämnade utanför samhället i passivitet och utslagning.

Interssan blir också att höra den nya socialdemokratiska utrikespolitiken. Kanske några nyheter om JAS planen i Libyen ed.

Vad är det man säger? Alla matcher skall utkämpas. Men detta är en match man verkligen ser fram emot med glädje och entusiasm.

Reinfeldt och Moderaterna står för stabilitet och välfärd


I undersökning efter undersökning kommer Statsminister Fredrik Reinfeldt i topp. Han ger landet den trygghet som behövs i en orolig tid.

Han förträder ett parti som aktivt driver en politik där en mycket stor del av den Svenska befolkningen nu får smaka på sötmans frukter.

Det behövs 2 st Håkan Juholt för att ens komma i närheten av Moderaternas ledare och tillika Sveriges Statsminister Fredrik Reinfeldt.

Sofia Arkelsten, och så var det de där sakfrågorna


Politik vore inget utan politiker och viceversa. Vis av erfarenhet från ”eftervals effekter” från 2006 bör vi ny verkligen rikta focus mot politiska utmaningar, och en gång för alla ställa upp för Sofia och inte i något avseende äventyra hennes så lysande politiska bana, med trivialiteter och hårklyveri av den mest utstuderade formen.

Politiker var från början även de människor, om detta faktum nu till äventyrs undgått någons medvetande. 

Jag vill nu sätta focus på vänsterkrafternas största svek i modern tid.

Jag vill verkligen väcka den slumrande debatten om vårt socialförsäkringssystem. Detta system som en gång i tiden skapades för allas rätt till trygghet i vardagen. En handling av djup empati som skulle skapa ett rättvist solidariskt samhälle. Ett samhälle där alla verkligen tog ansvar för de svaga och utsatta i samhället. En gång i tiden fanns det ett politiskt parti som mer än något annat drev dessa frågor och det var socialdemokratern.

I eftervalsdebattens sökande efter orsaker till vänsterkrafternas tillbaka gång behandlas allt ifrån olika kryptiska sammanhang, med fantasifulla analyser som säkert har sin relevans.

Men jag ser en autostrada av möjligheter för borgerligheten att lyfta frågan om socialförsäkringssystemen, och vinna stor framgång genom att visa sitt intresse för dessa grupperingar av människor satta i utanförskap av vänsterkrafterna med Göran Persson och Mona Sahlin i spetsen.

Att belysa falskheten i socialdemokratins och vänsterkrafternas agerande. Att man väljer använda mänskligt lidande i valrörelsen för att vinna politiska poänger för att sen helt glömma de utanförsatta och drabbade. Denna grupp som Göran Persson lovade guld och gröna skogar 2006. Trots att han visste att det så inte skulle bli fallet. Han gömde medvetet dessa stackars människor i statistikens lögner och offrade dem i valrörelsen som bränsle. Detta mina vänner anser jag vara en av modern tids största politiska svek, som definitivt sätter fingret på vänsterpolitikens inhumanism.

De utsattas återtåg


Enligt landets samlade vänsterkrafter med socialdemokraterna i spetsen, skulle den allmänna sjukförsäkringens humanisering bli Borgerlighetens fall i valrörelsen 2010.

Snart vet om så blev fallet. Men sannolikt blev effekten den precis motsatta. I stället fick vi uppleva många människor som i ordet rätta mening gjorde sitt återtåg i samhället.

Efter år av utanförskap försatta i socialdemokratisk malpåse, ser vi stora grupper återgå till samhällets gemenskap. Människor som ansågs förbrukade och utdömda, går nu en ny vår tillmötes med ökad självkänsla och människovärde som en direkt följd.

Vi ser nu ett återtåg av de utanförsatta, vi ser nu hur det påverkar både samhället, som blir mera humant och varmt samtidigt som Sveriges ekonomi ökar månad för månad.

Med andra ord går det bra för Sverige, till och med mycket bra.

Där ser vi vad människorna som offrades av socialdemokratin, inför förra valet kan utföra när de får chansen.

Med en fortsatt borgerlig politik skall alla få chansen, rösta på Alliansen.

Ett bättre Kalmar med Borgerlig politik


Effekten av långvarit vänsterstyre får stå staty över Kalmar. Att senaste tidens liberalisering av vänsterstyret inneburit att företag vågat genomföra etableringar i ”lilla Moskva” är undantaget.

I övrigt är Kalmars utveckling de senaste 50 åren skrivet i moll. Här fortgår t.ex. fortfarande en debatt om privatskolor och privatisering. En debatt som expansiva moderna Borgerliga kommuner avklarade på 1980 talet. År av vänsterstyre har drivit upp kommunalskatten till nivåer där man hindrar ett expansivt företagsklimat.

År av galopperande arbetslöshet har nu tack vara ett stort antal företags etableringar utifrån gjort att arbetslösheten normaliserats enligt risksnittet. Det är liberaliseringens normala effekt. 

Avsaknaden av en aktiv jobbpolitik gör att man generellt går och väntar på ett jobb istället för att aktivt söka delaktighet i samhället. Vanliga effekter av vänsterpolitik, som gör att man väljer utanförskap istället för delaktighet.

Vad som behövs är ett maktskifte, ett maktskifte som gör det möjligt för den lilla individen att se och ta tillvara sina möjligheter. Här behövs verkligen jobblinjen. Att välja jobb före utanförskap. Delaktighet före passivitet. Gemenskap för utanförskap.

Ett maktskifte som tar bort den röda fuktiga filten från människor, som aktivt börjar skapa ett dynamiskt samhälle. Ta bort vänsterpolitikens klåfingriga profithungriga maktfingrar och pekpinnar, som slår ut människors vilja till utveckling och därigenom skapa samhällsklyftor.

Låt valfriheten, människans förmåga och solidaritet vara vägledande i skapande av en modern borgerlig samhällsstruktur. 

      – För ett Borgerligt Kalmar – Rösta på ALLIANSEN –      

Valets vinnare = Valfrihetens förespråkare


Alliansen utfrågning i TV4 ger mersmak. Frågor som var tänkta sätta allianens vänner på det hala, blev istället vinnande drag. 

Kan inte nog hissa Göran Hägglund. I inledningen blev Göran kastad direkt ut i hetluften. Han fick en tuff passning av Peter Jihde som han med enkelhet hanterade. Ärligt, rakt och fullständigt transparant, fick vi tittare fullständigt klart för oss var primärt Kristdemokraterna står och sekundärt Alliansen. Bravo, Göran Hägglund du är bara bäst. 

Med största sannolikhet var det valets vinnare som blev utfrågade i TV4 den 14 september 2010. 

Jag lyssnade och tog in mycket noggrant de fakta som levererades av Alliansens företrädare. 

Att jobben och skatterna är allinsens stora segervapen står nu fullständigt klart. 

Men så händer det där oväntades, det där som får en att tänka till. På en fråga som handlade om människors rätt till jobb och människors rätt till att komma tilbaka till arbetslivet efter långvarit utanförskap svarade Maud Olofsson ungefär så här; 

Det är humant att stötta människor som vill och kan komma tillbaka till arbetslivet, det ger ett återupprättat människovärde och självkänsla. 

Detta uttalande fick mig verkligen att förstå den ideologiska skillnaden mellan höger och vänster i denna valrörelse anno 2010.

På ena sidan ser vi en allians som verkligen engagerar sig i den lilla vanliga människans behov och dennes rätt till ett unikt människovärde och valfrihet under eget ansvar.

Detta skall ställas emot ett rödgrönt alternativ som generaliserar, avhumaniserar och dribblar med siffror för att politiken skall låta bra. Man använder bara övergripande slagord typ, alla ska med, Vi kan inte vänta längre etc. Missbruk av ordet solidaritet är vanligt förekommande, solidarisk mot/mellan vem/vilka. Menas att de som är satta i utanförskap, och de utsatta skall vara solidariska med varandra, eller att vi som är delaktiga i samhället skall solidarisk stå och titta på dem som har det svårt, utan att aktivt komma med hjälp och stöttning.

För mig är valet enkelt; Jag sympatiserar med en politik som soldariskt stöttar den person som har vilja och förmåga att vara en aktiv del av i det Svenska samhällsbygget. Jag vill att det skall löna sig för denna person att deltaga i samhällsbygget och han/hon skall känna sig hörd, sedd och solidariskt behandlad.

      Allians för Sverige – Gemensamt bygger vi Sverige