Liberala reformer för ökad delaktighet


Utanförskapssamhället måste börja bekämpas, det är inte hållbart att bygga upp underlag för ett samhälle där 100 000 tals människor inte deltar. Det behövs liberala reformer som klarar av att engagera alla som har förmåga att delta som aktiva samhällsbyggare.

Vid en ängd olika områden lurar företeelser som är predestinerade att i förlängningen leda fram till ett liv i utanförskap. Upplägget med hur sjukförsäkringen fungerar är ett sådant område, det är en fälla som tyvärr skördar sina offer. Det är lätt att sjukförsäkringen blir en försäkring som säkerställer att sjukdom inte övergår i tillstånd av friskhet. Det bör vara i samhällets intresse att så många som möjligt ansluter i samhället efter förmåga, inte att fler vandrar ut ur samhället beroende på oförmåga. Det är här Liberalismen har en självklar roll att spela, det bör vara självklart att samhället kan bidra med resurser på ett sådant sätt att alla skall kunna genomföra en kamp för ökad frihet.

Att vandra från bidrag till att bli aktiv samhällsbyggare är en handling som ur alla perspektiv måste belysas i flera olika reformer som dessutom klarar att samverka. Det kan handla om allt ifrån att belysa arbetsförmåga till plocka fram drivkrafter där möjligheterna ser ut att ha sinat.

Det är nu det skall ske, det är nu den borgerliga vägen in i samhället skall byggas, det är nu det gäller att visa hur framtidens inbjudande samhälle skall skapas. Nu är det tid att ge Alliansen chansen!

 

Jämställdhet på riktigt till slut


Bilden som tonar fram är att kampen för jämställdhet så här långt varit ett skämt. Olika initiativ har i bästa fall skrapat på en ytan som övertäckt och grym verklighet. Samhället har inte haft förmågan att se sanningen, obekväma sanningar har inte hamnat i ljuset, i stället har en förlamande likgiltighet tillåtits råda på ett sätt som hindrat positiva krafter att börja verka.

Morgondagens samhälle måste klara av att lyfta fram sanningen, kunna ge ljus åt krafter som har tillräcklig kunskap att börja verka för att samhället tar riktiga steg som börjar jobba för ett samhälle där man och kvinna på allvar gemensamt vandrar mot jämställda villkor i samhället.

 

Försvaret som försvarar frihet


Denna blogg har två övergripande målsättningar, Frihet och Människovärdet, i nämnd rangordning. Sanningen är den att dessa två punkter lever i symbios, den som inte upplever sig leva i frihet kan inte heller förvänta sig ett högt människovärde och vice versa. Gärna mera kanoner, krut och soldater om det är nödvändigt, men den mentala kampen för frihet kan utföras på så oändligt många andra områden. Något som verkligen bör beaktas i kommande debatter vad gäller försvarsfrågor.

Med dagens säkerhetspolitiska utveckling är det sannolikt en oundviklig utvecklig att Sverige ser över sitt försvar, men framför allt göra en bedömning över vilka försvarsallianser som bäst gynnar Sveriges säkerhet. Denna blogg anser därför att ett medlemskap i NATO inte längre är en OM-fråga utan en NÄR-fråga.

Sverige som nation är inte en unik företeelse som inte inom en snar framtid löper risk att bli föremål för någon form av militär provokation, det är därför av högsta vikt att Moderaterna gör denna NÄR-fråga till en het debatt inför det kommande valåret 2018.

 

Öppenhet – Inte utanförskap


Asylrätt och Integration är två helt separata företeelser, idag har Sverige god administration av Asylrätten. De stora utmaningen idag handlar verkställighet av avslagsbeslut samt att effektivt hjälpa dem som fått uppehållstillstånd under färden till ett Svenskt medborgarskap. En färd som behöver handla om att få goda kunskaper i det Svenska språket samt att få grundläggande orientering om viktiga funktioner i det Svenska samhället.

Denna orientering bör även handla om att börja bygga upp kontakter som leder till egenförsörjning. Vägen till ett medborgarskap måste ha ett tydligt mål, detta mål skall vara ett jobb som innebär egenförsörjning. Det får inte finnas minsta lilla otydlighet på denna punkt, det räcker sannolikt inte enbart att låta den som fått uppehållstillstånd få krav klistrade på sig, det är även viktigt att berörda myndigheter får ta del av krav som har till syfte att understödja personer som inväntar medborgarskap med relevanta kunskaper som kan vara till stöd och hjälp.

 

Bidra till jobben..


Med risk för att bli tjatig, men förhållandet mellan bidrag och jobb är en politisk kamp som måste utkämpas på ett sätt som leder fram till bred förståelse. Kanske var det så att jobblinjen 2006 blev lite av en överraskning för väljarna när den väl var ett faktum.

Men kanske är det så att frågan har ett djup som inte tillåts bryta fram i den bred politiska debatten, i grunden finns en nästan existentiell fråga som handlar om rätten till deltagande. I dag är inte deltagandet självklart, det är snarare så att dagens samhälle tenderar att vara en klubb för inbördes beundran, med omfattande och avancerade inträdesprov.

Att jobb växer fram handlar om en mängd olika faktorer, men kanske är den viktigaste ingrediensen i detta samspel att det åtminstone finns en person i detta samspel som beredd att förändra sitt liv. Vägen mellan jobb och bidrag är en resa på många olika plan, men hur lång och svår denna resa än är, så handlar den om att ha mer att vinna än att förlora på att utföra denna resa. Det handlar om ganska fundamentala filosofiska överväganden som har ett hantera en beslutsprocess med existentiella grundtoner.

Politik kan hantera mera basala grunder i samhället, politik kan också hantera djupare frågor och tillåta sig sjunka ner en bit i människors olika beslutsprocesser.  Det fina med att prova olika frågor inom filosofin är att de blir möjliga att vända, ställa den motsatta frågan. Om det nu är så att samhället måste bli bättre på att bjuda in människor i samhällsgemenskapen, då borde det vara högst relevant att titta på faktorer som får människor att hamna utanför samhället. Det måste finns drivkrafter även på detta område, vilka kan det i så fall vara osv.

Bygg hälsa – Inte sjukhus


Nyligen har en stor utredning (Pure) slagit fast att dagens livsstil har brister som leder till ett sämre liv som i förlängningen underbygger sjukdomar och tidigt åldrande. Välfärdssamhället var förhoppningsvis tänkt som ett samhälle där god hälsa och hälsosamma livsstilar skulle växa fram. Ord som modernt och bekvämt var inte sällan ledord under den tid då välfärdssamhället växte fram, med andra ord så tolkades bekvämt som en livsstil där livet skulle bli minde utmanande, det skulle bli enklare att leva, denna enkelhet var tänkt som en naturligt inbyggd logik som skulle skapa bättre folkhälsa.

Med facit i hand är allt enkelt, hade samma ideologier som pratade om bekvämligheter under 1900 talets början förstått att denna bekvämlighet skulle leda till att det behövdes byggas sjukhus i Sverige, som får samma prislapp som BNP i en mindre Afrikansk nation, då hade med största säkerhet ordet bekvämligheter inte tagits i bruk i dessa sammanhang.

I ljuset av ny kunskap kommer Välfärdssamhället att behöva balanseras i förhållande till livsstil, för att dessa utmaningar skall komma fram till lösningar krävs även att hämta kraft ur djupa humanistiska funderingar, politisk ideologi samt inom filosofi. Att leva ett liv som leder till en tidig död skall såklart vara valfritt, men då kommer det att innebära en högre skattesats. Var denna skatt skall tas ut och hur den skall verka bör vara en fråga för seriösa politiska överväganden. Men ett bonus malus system som gynnar en aktiv livsstil i förhållande till ett passivt dito kan vara en väg. Sen handlar det även om att välja rätt kost, samma sak här, valfrihet skall alltid råda, det skall vara valfritt att välja sitt liv, men väljer man ett liv med ohälsosam kost bör denna livsstil betala ett högre pris.

Välfärdens pris är en fråga om frihet, att vara fri att välja, att välja en livsstil som skapar större chans att leva ett liv fritt från sjukdomar.

http://www.thelancet.com/pdfs/journals/lancet/PIIS0140-6736(17)32252-3.pdf

Kristerssons ideologiska tonträff


Det finns ledarskap och så finns där ledarskap, det ledarskap som visas upp av Ulf Kristersson är av rätt sort. Det hörs tydligt att bakom retoriken finns ett hjärta som slår för frihet, det finns en tydlig ideologisk linje som med största säkerhet kommer att bli ett lyft för Moderaterna.

Ulfs ambitioner om att vilja lyfta fram samhällsutmaningar i ljuset av frihet värmer verkligen denna blogg, det är här som Moderaternas ideologi skall verka, det är här och nu som ökad frihet skall ta sig an utmaningarna med att skapa ett inkluderande samhälle där friheten tillåts växa fram. Då krävs att samhällets grundfunktioner måste lyftas fram och stärkas för att understödja och försvara den framväxande friheten. Det är också mycket viktigt att drivkrafterna lyfts fram, att delaktighet och ansträngningar belönas i förhållande till samhällsnytta.

Det ligger även i sakens natur att känna trygghet, den som skall kunna påverka sin frihet måste känna sig trygg, här har samhället mycket att jobba med. Det måste gå snabbare att komma i jobb, vägar och ledtider till inkludering måste bli fler och gå snabbare.

 

 

Välfärd och drivkrafter


Skatter kan tolkas utifrån många olika perspektiv. Det är fullt möjligt att sänka skatter i syfte att det skall blir mer utav något, dvs sänkt skall på jobb gör att den som jobbar får mera pengar i plånboken, samtidigt som det kostar mindre för företag att nyanställa. Sänkt skatt kan dessutom resultera i att inkomsterna i statskassan blir mindre. Men här finns inga solklara linjära förhållanden. Detta är en sidan av skatter, på andra sidan finns den som söker sig ut på arbetsmarknaden, höjda skatter sägs vara bra för att få in mera pengar till de offentliga. Vänstern påstår att samhället blir mera rättvist om människor med högre inkomster betalar mera i skatt. Men är det verkligen så enkelt? Vad händer med arbetsmarknaden när det blir dyrare att jobba? Vad händer när det blir lönsamt att inte jobba eller jobba mindre?

Det är denna bloggs övertygelse att välfärdssamhällets stora utmaning är drivkrafterna att vandra från inaktivitet till ett jobb. En intressant frågeställning är vad som händer med drivkrafterna om det lönar sig sämre att ha starka drivkrafter, att jobba hårt och tjäna mycket pengar.

Robin Hood må vara en folkhjälte. Men där finns många olika dilemman bakom Robin Hood-tänket. För det första måste en grundläggande fråga besvaras, det är om en person som tjänar mycket pengar kan behandlas hur som helst beroende på att personen i fråga tjänar mycket pengar. Ur ett filosofiskt perspektiv borde kanske frågan ställas på ett annat sätt; Med vilken rätt kan en person som inte tjänar mycket pengar göra anspråk på de pengar som en annan person tjänat beroende på att denna person har mycket pengar.

Ur ett samhällsperspektiv är det mindre intressant att den som tjänar mycket pengar betalar mycket skatt. En annan fråga som är mycket mera intressant är varför det finns så många som tjänar så lite pengar att de hamnar i gränslandet där ett jobb kan ha samma lönsamhet som att få sin inkomst ifrån samhällets bidragssystem.

Välfärdssamhället har format ut en mall där det går att skapa mängder med orsaker till varför det inte ansträngningar känns meningsfulla. Välfärdssamhället i dagens utformning är snarare antipol till drivkrafter. Argumentationen bygger på att höga skatter är bra för då går det att bygga ut välfärden. Det mycket få tänker på är vad som då händer i verkligheten. Höga skatter transformerar jobbdrivkrafter att skapa välfärd, vilket i sin tur gör att jobbdrivkrafter riktas att skapa välfärd i stället för att aktivera fler att använda och stärka jobbdrivkrafter.