Greklandokrati

Den som lovar mest och dyrast satsningar är den som kysser maktens ring. Likt Gollums maniska behov av maktens ring, ser vi nu effekterna i hela Europa, vad som händer när man ensidigt väljer minsta möjliga motståndets lag när det kommer till att ta ansvar för sitt land.

Landet som gav Världen demokrati, har nu även visat oss avigsidorna med samma företeelse. Kanske är det så att den delen att begreppet demokrati som praktiserats i landet Grekland de senaste decenierna, kan få namnet Greklandokrati. Begreppet kan redan i dag ställas i historiens skamvrå bland andra misslyckade samhällsexperiment, så som tex kommunismen od.

Demokrati behöver inte bara alternativ i politiken som är beredda att ta anvsar för sitt land. Det behövs även en befolkning som är beredda att ta ansvar och beredda att genomgå uppoffringar för att demokratin skall komma till sin rätt.

Det behövs krafter som ser samtiden och är berdda att satsa, lika mycket som det behövs djupgående insikter om hur man håller i och bevarar grundläggande värderingar och sunt förnuft. Likt ett välmående företag måste även en samhällsapparat visa prov på balans. En balans som inte bara är grundad på ekonomiska faktorer. Balansen skall vara allmänt rådande. Såväl mellan könen som mellan arbetsmarknadens olika parter skall det råda balans.

Att det finns balans mellan utgifter och inkomster i ett företag, beror till stor det på att det finns mera balans än generell obalnas i företaget.  Det kan här med stor säkerhet hittas kopplingar till dv olika sjukdomsymptom i samhällstrukturen. Att det i ett obalansert samhälle förekommer mer självmord och andra ytterligheter är såklart ingen svårdold hemlighet.

Vi har alla ett ansvar för hur samhället ser ut. De beslut och övervägningar vi gör sätter en outplånlig signatur på de gärningar som blir vardagens handlingar.

Valet är inte vilket parti eller partiledare som intar maktens boningar. Valet måste göras varje dag. Varje dag är en form av valkampanj. Vi måste aktivt sätta oss in i alla skenden som skall bli satta i verket. Vi har städigt nya valmöjligheter. Vi har ständigt en vardag som väntar på våra aktiva beslut och gärningar.

Frågan vi bör ställa oss vilken väg som verkligen leder till högre lön och en tilltagande välfärd. Är det att välja in en ny typ av politiker i riksdagen, eller är det så att det är de beslut som är mina i vardagen som verkligen gör skillnad, ur mitt egna och min grupps perspektiv. Är det så att mina uppoffringar i dag skänker mina barn en bättre framtid? Är det så att ett år extra på arbetsmarknaden ligger till grund för en bättre framtida välfärd, borde man då inte ta den chansen?

Frågor som vi idag med mycket god moralisk grund kan ställa oss. Nu när vi i ljuset av Greklands problematik lärt oss vad som händer när befolkningen slutar att ta ansvar för sitt land.